Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^190
Och ändå ser det nästan så ut. Hon känner så
få af damerna, tillsammans med hvilka hon i
tafvel-galleriet måste vänta på, att defileringen skall börja.
Och när hon slutligen upptäcker ett bekant ansigte och
verkligen nedlåter sig till att helsa, sedan hon förgäfves
väntat på, att damerna skola närma sig henne, då
får hon blott en höflig, stel helsning tillbaka, ett par
mycket ceremoniella ord, i samma stil som hon står
der sjelf, med stolt tillbakakastadt hufvud — och
der-med är samtalet slut, och hon står der åter ensam
och isolerad, medan de andra damerna helsa på
hvar-andra, förtroligt och glädtigt. Aglaé har aldrig fått
lära sig och har aldrig ansett det vara nödvändigt
att söka vinna andra menniskor; hon har trotsat på
sina millioner, och i sin forna umgängeskrets har hon
tvingat hustrurna och döttrarna till de industriidkare,
som voro beroende af hennes far, att bemöta henne
som en prinsessa.
Men damerna i denna societet tyckas inte ha en
aning om guldets makt och tyckas vara obehagliga
nog att begära, att de som vilja bli upptagna i deras
krets också på älskvärdt sätt skola lägga sig vinn
derom.
Men Aglaé har aldrig i sitt lif varit älskvärd
och är mycket för bortskämd, egensinnig och gammal
— för att nu kunna lära sig att gå på detta
parkettgolf.
Hon stod med vredgadt sammanpressade läppar
och stirrade på grefvinnan Viola, som nyss inträdt i
en enkel, hvit atlasklädning. Man omringade henne
med stor hjärtlighet, man tryckte hennes hand och
tycktes säga henne många artigheter, — naturhgtvis,
en grefve Uggleys maka vilja alla rå om, — man har
ju reda på, hur väl Wulff-Gideon står hos de höga
herrskapen! Derför kröka de alla ryggen. Och
gärdsgårdsstören Viola koketterar med sin smäktande
älskvärdhet, kysser till och med de gamla damerna på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
