Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^192
minuter redan mönstrat den unga frun. »Jag fruktar —
att döma efter hennes utseende — att fru vicomtessan
inte vidare kommer att med sin närvaro hedra våra
fester!» — sade han på sitt korta sätt, med en svag
läspning.
»Och skulle ni betrakta hennes uteblifvandq. som
en förlust, herr von Hartenstein», sade hans granne
långsamt, med ett leende.
Kammarherren strök enligt sin vana med handen
ett slag öfver pannan, hvilket hos honom alltid var
förebudet till en humoristisk anmärkning. »Min kära
Jules — er fråga påminner mig om en liten anekdot,
må den bli mitt svar. Då vi år sjuttio lågo utanför
Paris, följde jag general von B. som adjutant på en
rekognosceringsridt. Vi mötte ett kompani, som nyss
varit i elden.
’Har ni lidit några förluster, herr kapten. Felas
någon man vid ert kompani?’ frågade B.
Kaptenen, en hederlig badensare, saluterade och
gjorde ett så obegripligt illmarigt ansigte, hvars make
jag till dato aldrig sett. ’Felas gör det två, herr
general, men en förlust har det just inte varit’.»
Herr Jules von Kittler skrattade till så gladt, att
talaren fortfor med något sänkt stämma: »Låt mig
derför besvara er fråga i samma ordalag, och ge nu
akt på madame under det korta samtal, hvartill min
tjenst nödgar mig; jag fruktar, att detsamma inte
mycket kommer att ställa mig in hos henne!»
Kittler vred full af förväntan de svarta
mustascherna och tryckte den fjäderprydda hatten hårdt
emot hjärtat, som om han ville stålsätta det emot
hvarje känsla af medlidande, som den så illa omtyckta,
penningdryga, arma millionärskan kunde ingifva
honom. Men Hartenstein gick med en van hofmans
eleganta säkerhet fram öfver det spegelblanka
parkettgolvet och bugade sig i nästa ögonblick för den
öf-verraskade unga frun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
