- Project Runeberg -  Komedi! /
214

(1893) [MARC] Author: Nataly von Eschstruth Translator: Hanna Kamke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

^214

Nåja, desto bättre. — Hans ånger sedan i nyktert
tillstånd skall inte genera honom, Saint Lorrain har
uppnått sitt mål.

Hans blick glänser. Han hade spelat komedi.
Aglae hade han blott användt som medel för att nå
sitt mål. Han behöfde kredit — med denna lilla
skrif-velse i handen skulle den nog öppnas för honom.
Framåt! — han applåderar sig sjelf. Men den
gamles handlingssätt är och förblir ändå en gåta för
honom, han måste utan tvifvel ha varit drucken.

— — — I sitt rum sitter Lehnberg och packar
i feberaktig brådska en liten koffert. Han skrattar
för sig sjelf, han nickar full af skadegladt hån åt
Saini Lorrains porträtt, som står på hans skrifbord.

»Det skulle du nog tyckt om! Det skulle just
varit lämpligt att ställa svärfar under förmyndare! —
Hihi! — Tidpunkten var vald mycket passande,
mycket passande!» och sedan han packat sin kappsäck,
stödde kommerserådet den brännheta pannan i
händerna och stirrade eftertänksamt framför sig. Han
fick en tanke — en utmärkt, räddande tanke. Herr
vicomten skall fångas i sin egen snara, och hans
oförskämda fordran skall få bära de frukter, som den
för-tjenar. Det var en präktig idé!

Lehnberg fäktar med armarna i luften, springer
fram och tillbaka i rummet och utstöter oartikulerade
ljud. Han har slutligen blifvit ense med sig sjelf.
Skrattande, så att han hoppar, tar han pennan och
n^dskrifver hastigt: »Kära Louis! Din plan att genom
känslan af hennes fallkomhga hjälplöshet och
fattig-do|m göra Aglae eftergifven och mild har hela natten
spökat i mitt hufvud, och jag blir allt mera
öfverty-gad, att din plan är förträfflig. I alla fall är det bra,
om jag vid uppgörelsen slipper vara vittne till Aglaés
vrede och häftighet. Uppriktigt sagdt —jag är rädd
för hennes förebråelser och de scener, hon kommer
att uppföra, och anser det derfor va]’a bättre, om Ag-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:05:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/komedi/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free