Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjortonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^218
att berätta, att hon redan börjat en process mot sin
man, som ville tillvälla sig nästan otroliga rättigheter
öfver hennes och hennes fars förmögenhet.
En stor skuld hade vicomten ej kunnat betala
på förfallodagen, emedan hans svärfar var bortrest,
och kassaskåpen voro låsta, och nu hade
fordrings-egarna vändt sig till Aglaé. Då hade bomben
exploderat. Vicomtessans diamanter och alla smycken hade
redan blifvit pantsatta af honom, och fordringsegarna
lade beslag på palatset med hela den dyrbara
inredningen, emedan intet paktum existerade mellan de unga
makarna.
I feberaktig spänning väntade man på den gamle
Lehnbergs återkomst, som skulle göra slut på denna
skandal.
Då redan den nyheten, att Aglae genast skilt sig
från sin ovärdige make och bodde i sin fars hus, verkat
som en gnista i ett krutfat, så verkade ett derpå
följande rykte ännu mycket mer öfverraskande, i synnerhet
som detta snart visade sig vara ett oomkullstötligt
faktum, som öfverallt afhandlades på det ifrigaste.
Kommerserådet Lehnberg hade rymt med en
dansös. Han hade omsatt hela sin förmögenhet i
kontanter och tagit den med sig, men samtidigt lemnat
efter sig så många skulder, att hans dotter stod der
fullkomligt medellös och utfattig.
Liksom stormvinden upprycker och hvirflande
drif-ver allt upp i luften, så skakades alla sinnen i de
mest olika samhällslager af dessa upprörande nyheter,
och först nu kunde man tydligt se, hur föga omtyckt
Aglaé och hennes far varit. Man hörde knappast ett ord
af medlidande, tvärtom såg man blott skadeglädje, och
ryckande på axlarna sade man, att träden inte borde
försöka att växa ända upp till himlen. Med mindre
än en grefvekrona kunde ju den högmodiga fröken
inte vara nöjd. Och då vicomten lyckligt nappat,
voro far och dotter nära att spricka af högmod. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
