Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femtonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^245
len, der Aglaé mottogs och redan temligen modfäld
framförde sin bön att få lektioner för att utbilda sig
för scenen, der sade man nej med sådan
skyndsam-liet och försäkrade, att hvarje timme vore »upptagen
— och med bästa vilja ingen mera kunde inskjutas»
— att den unga frun genast insåg, att man fruktade
att af tiggerskan ej få betalt för lektionerna.
Aglaé var till mods, som om hon ville skrika
högt af sorg, skam och förtviflan. Hon undvek de
gator, der hon kunde råka bekanta, hon darrade vid
tanken på nya förödmjukelser. Marken brände under
hennes fötter.
Då kom ett sista slag, som kom hennes beslut
att lemna hufvudstaden att mogna. En något äldre
sångare, ^som hon från fordom kände såsom en af de
mest cyniska och lättsinniga menniskor, skref en
biljett till henne. Han hade hört, att hon ville ta
sånglektioner och ingå vid teatern. Han erbjöd henne
hjälp och understöd, ja, han begärde inte ens att i
klingande mynt få lektionsarfvodet utbetaldt.
Innehållet och tonen i denna skrifvelse drefvo vredens och
blygselns tårar i hennes ögon. Hon slungade brefvet
ifrån sig och tryckte i lidelsefull smärta händerna mot
bröstet. »O, Hans, Hans», stönade hon, »ja, du har
haft rätt — förolämpningar, skymf», — och hon gick
fram till ljuset och brände upp biljetten. Det röda
eldskenet föll på hennes bleka ansigte, som i stolt
energi blickade rakt framåt, som orn hon i andanom
framför sig såg en hög, manlig gestalt, liksom den
gången, då hon måste flytta från sin faders hus. »Ja,
Hans — jag skall förblifva god och hederlig»,
mumlade hon. Och sedan gick hon energiskt till verket
alt packa sina koffertar. Bort härifrån! Ut i den
främmande Verlden, der ingen kände henne och
hennes sorgliga öde, der hon kan gömma och dölja sig
för alla de hånels och förödmjukelsens gisselslag, af
hvilka hon här plågas. På sina vänners hjälp får
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
