- Project Runeberg -  Komedi! /
343

(1893) [MARC] Author: Nataly von Eschstruth Translator: Hanna Kamke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjuguandra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

^43

Hon sträckte båda armarna emot honom.
»Förtroende till dig, min kära lilla Hans?» sade hon med
ett obeskrifligt ömt leende, »du min stolthet och min
lycka. Ingen annan än du skall få vara min läkare!»

»Skulle du vilja underkasta dig en operation, min
älskade mor, en svår, allvarlig operation, som antingen
återger dig helsan — eller åtminstone kan skäffa dig
ännu en tio eller femton års god och dräglig tillvaro,
eller — om det går olyckligt — påskyndar ditt lidande
och snabbare förkortar lifvet? Det gäller lif och död,
mor — jag är som läkare skyldig att säga dig det —
men jag känner inom mig styrkan att kunna våga
det svåra, och Gud i himlen skall bistå mig och vaka
öfver ditt dyra lif! Säg, älskade, vill du lita på din Hans
och anförtro dig åt hans händer, vill du, att jag skall
företaga operationen ?»

Den sjukas ögon glänste genom tårar. Hon
vinkade åt honom, att han skulle böja sig ned och slöt
honom högtidligt, allvarligt till sitt bröst.

»Jag tror på dig, och jag ger mig åt dig på lif
och död! Och jag tror icke blott på din kärlek och
din trogna vilja, utan också på din skickhghet och
ditt vetande, och jag vet, mitt hjärtebarn, att jag
skall tillfriskna under dina händer! Dina kära händer
skola icke darra, när de skära i din moders kött, ty
jag vill sofva dervid så fridfullt, som du fordom
hvi-lade vid mitt bröst, och mitt hjärta skall slå lugnt,
emedan det vet, att det är du^ min son, som för
mig till lifvet eller döden — hvilka från din hand
äro välkomna för mig båda.» — — — __ _ —

Då Hans vände sig om, såg han Aglae stå i
dörren. Hon torkade hastigt tårarna från kinderna,
drog ännu ett djupt andetag, men sedan tvingade hon
sig att le, blinkade menande åt Hans och gick fram
till den sjukas säng. Den unga frun höll en skål med
doftade månadsrosor och förgätmigej i handen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:05:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/komedi/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free