Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugufemte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^390
Jag tänkte, om jag kanske skulle säga henne, hur
många tunnor öl mamma säljer hvarje år, och att
hon hädanefter — jag menar Aglaé — alltid kan få
dricka så mycket öl hon förmår — — tror ni inte,
att det skulle vara lockande för henne?»
Hans drog allvarligt på axlarna. »Jag fruktar,
att denna kärleksförklaring är alltför prosaisk. Ni
måste väl framförallt säga - henne, att ni är mycket
förälskad!»
»Att jag är mycket förälskad? Ja — men det är
inte så farligt med det, jag hade bara de flesta
maskarna. Och för resten — jag kan verkligen inte få
något sådant öfver läpparna, och jag tycker — det
kunde hon väl förstå ändå. Om jag vill gifta mig
med henne, så kan hon väl begripa, att hon
behagar mig.»
»Mycket logiskt.»
»Hvad menar ni?»
»Logiskt betyder ’riktigt’! — Men om ni inte kan
komma er för med en munthg förklaring, hvarför
skrifver ni inte till grefvinnan? I ett bref kan ni väl
inte fastna ändå.»
Dolpheles ögon strålade till, och äfven den
svårmodiga Wolfele höjde lyssnande sitt nedböjda hufvud.
»Det var en bra tanke. Men hvad skall jag
skrifva? Kanske den der visan: ’En gran står
ensam’ — den brukar alltid röra damerna så mycket.»
»Nej, det måste vara original!»
»Hvad menar ni?»
»Med original menar man något, som man sjelf
författat.»
Dolpheles hår reste sig på ända. »Dikta? Jag
skulle dikta?»
»Bevars väl, ni kan äfven på prosa säga mycket
poetiska ting.»
Följande en häftig impuls slogo båda tvillingarna
armarna så häftigt om professorns hals, att denne må-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
