Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kometer och meteorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fredsställande konstruerade för detta. Med blotta
ögat tydligt synliga kometer framträda kanske vart
10:de år en gång, dock visar sig även denna frekvens
mycket vacklande. Så ha t. ex. under de senaste
femtio åren stora kometer varit påfallande sällan
synliga hos oss. Den sista större komet, som väckte
allmänt intresse, var Halleys komet, som uppenbarade
sig år 1910; även 1881 och 1874 såg man vackra
stjärnor med svans, och slutligen får ej förglömrnas den
förvisso mest lysande, Donatis stjärna, av år 1858; men
härmed äro också alla de stora himlaföreteelserna från
det gångna århundradets andra hälft uppräknade,
vilka vi lätt kunnat se från vårt halvklot. På himlens
södra hälft ha emellertid under samma tid flera till
och med mycket stora kometer framträtt; om dem
vilja vi sedermera tala närmare.
Vi skola nu först följa en teleskopisk komet från
det ögonblick den upptäckes. Den ter sig i kikaren
merendels som en ganska svagt lysande, avrundad
dimmig massa, som utan tydliga gränser höjer sig
från det mörka himladjupet. Kometen skiljer sig i
detta tillstånd till sitt utseende på intet sätt från dessa
hundratals dimfläckar på himlen, som tydligen
befinna sig i ett omätligt fjärran, som delar av det
stora Vintergatsriket, i vilket vår sol med hela dess
planetsystem blott är en bland miljoner, och ur vilket
några kometer, de hyperboliska, som vi redan veta, i
verkligheten även tyckas komma. Endast därför att
vi just på denna plats icke förut sett någon sådan
egentlig dimmassa och därför att vi se den röra sig
bland de fasta stjärnorna, veta vi att det är en ny
komet. Man måste nu åtminstone under några dagar
vidare följa dess väg på himlen för att, ehuru blott
tillnärmelsevis beräkna dess bana omkring solen. Man
kan sedan förutsäga, när kometen kommer att passera
närmast intill solen och huruledes dess vidare lopp,
från vår rörliga ståndpunkt på jorden sett, kommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
