Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kometer och meteorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allmänhet ingen regel härvidlag kan uppställas så
gäller dock utan undantag att alla kometer, vilka komma
solen mycket nära, få långa och ljusa svansar. Att
solen har stor andel i bildandet av svansarna, förstå
vi utan vidare därav, att dessa lysande bihang alltid
äro vända ifrån densamma.
När en sådan komet kommer solen nära, ser man
mer eller mindre tydligt att förändringar äga rum
inom densamma. Några bliva jämförelsevis hastigt
klarare och därefter återigen trots sitt närmande mot
solen, mindre ljusstarka, ljuspulsationer visa sig.
Slöjan blir därvid ofta skönjbart mindre, kometen
tyckes sammandraga sig och sedan åter breda ut sig;
kärnan framträder nu tydligare.
Plötsligt ser man på den sida av kärnan, som är
vänd mot solen, och där den alltså är starkast belyst,
någonting icke olikt en lysande springbrunn välla
fram och sprida sig ut mot solen, bort i dimhöljet, ja,
t. o. m. ut över detta. Men vid en bestämd höjd
börjar därefter strålen ändra riktning, böjer sig åter
liknande en fontän, som faller tillbaka nedåt. Man
lägger likväl snart märke till att detta återfall icke är
en följd av kärnans dragningskraft, ty strålen faller
icke tillbaka på kärnan utan förbi den och sedan
vidare bakom den ut i rymden och bildar nu den
egentliga kometsvansen. Denna svans är sålunda alltid
vänd ifrån solen. Vi ha då huvudsakligen att skilja
mellan två olika delar hos kometerna, huvudet, som
består av kärnan med dess slöja, samt svansen.
Denna senare kan antaga de underligaste former
och oerhörda dimensioner. En så stor mångfald
råder här, att det vore mycket svårt att finna de lagar,
som här gälla. Kometsvansarna voro ända tills för
kort tid sedan ganska hemlighetsfulla föremål, vars
egenheter först i nyare tid genom undersökningar av
den nyligen avlidne direktören för observatoriet i
Moskva, Bredichin, blevo befunna matematiskt nöd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
