Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kometer och meteorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s. k. kolvätegruppen. En blandning av sådana
kolväten är fotogen. Genom upphettning av denna
avdunsta kolvätena här li tur och ordning ’efter
deras molekylvikt. Något liknande tycks
försiggå på kometerna, varför vi snart skola finna
ytterligare anknytningspunkter. Jämte dessa för
kometspektra karaktäristiska band framträda även i fråga
om kometer, som komma solen särskilt nära och vilka
alltså måste uthärda stor hetta, spektrallinjer för
natrium, vilket som bekant ingår som beståndsdel i
vårt koksalt, och även för järn. Hos några kometer
har man tillika sett ett s. k. kontinuerligt spektrum,
vilket visar, att den här åsyftade glödande och
lysande kroppen var flytande eller fast och ej någon
lysande gas. För det mesta befinner sig
gas-spektret över det kontinuerliga; men hos en stor
komet, år 1901, synlig på södra halvklotet, såg man
endast detta senare spektrum. Kometen måste på
detta stadium redan ha utstrålat största delen av sin
gas, då dess kärnas fastare beståndsdelar ännu glödde
starkt. Emellertid hade den vecklat ut en glänsande
svans. Märkvärdigt nog var den ljusare
huvudsvansen endast 6 grader lång, under det att den mattare
bisvansen kunde följas ända upp emot 30 grader. Vid
huvudet bildade de båda svansarna en 40 graders
vinkel med varandra.
Man kan i ett fysikaliskt laboratorium artificiellt
framställa ett kometspektrum, men för detta ändamål
är det nödvändigt, att det ifrågavarande kolvätet
i mycket stark utspädning genom elektriska gnistor
bringas i glödande tillstånd; under andra betingelser
visar spektret andra egenskaper. Vi bliva alltså även
härigenom hänvisade till elektriska fenomen, vilka
måste äga rum på dessa de mest sällsamma av alla
himlakroppar.
Har nu spektroskopet visat, att kometerna innehålla
materiella beståndsdelar av en viss art, så veta vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
