Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kometer och meteorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
talrikhet under varje timme på det sätt som Schmidt
i Aten har iakttagit dem under 35 år.
Om aftonen kl.:
6 7 8 9 10 11 12
3,8 4,6 5,6 6,8 8,2 9,8 11,5.
Om morgonen kl.:
1 2 3 4
13,1 14,4 15,0 14,8.
Vi se här en betydlig ökning i antalet ända till
kl. 3 på morgonen, vilket bevisar, att stjärnskottens
och jordens rörelser vid deras sammanträffande voro
oberoende av varandra, att de alltså icke tillhörde
jorden.
Utom dessa dagliga perioder av större antal
stjärnfall finnas även årliga sådana. Under första hälften
av året är genomsnittet i timmen 6,5, men under den
andra en gång till så stort, 12,1. Denna variation
hänger samman med apex-läget över horisonten
under de olika årstiderna, vilket vi likväl icke här vilja
närmare ingå på.
Nu visar det sig, att allt fortfarande på bestämda
dagar under varje år särskilt många stjärnskott
kunna iakttagas. Även dessa årliga perioder bevisar
meteorernas kosmiska natur. Två av dessa skurar äro
redan från gammalt kända. Det är »Den helige
Laurentii tårar», synliga omkr. 10 augusti och de ända
till för några år sedan, mellan den 12 och 14
november, synliga, s. k. Leoniderna. Iakttagelserna om den
första svärmen kan följas tillbaka mer än tusen år.
Med den långsamma förskjutning, som teoretiskt
visat sig nödvändig, uppträdde de alltjämt på samma
tid. Detta bibehållande av en bestämd datum har
uppenbarligen likaledes en kosmisk betydelse. Från
solen sett, står jorden i sin årliga bana vid samma datum
alltid i samma riktning, den intar med hänsyn till so-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
