Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kometer och meteorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
veta vi ju redan, hur lätt de äro utsatta för störande
inflytelser, som fullständigt kunna förändra deras
bana. Så har även för Leoniderna genom en
företagen omfångsrik beräkning av engelsmännen
Downing och Johnstone Stoney fastställts, att detta
tätare ställe år 1866 kom så nära planeterna Jupiter
och Saturnus, att denna del av ringen långsamt sköts
från jordbanan mot solen och att den i dag står
omkring 2,7 miljoner km. ifrån densamma. Vi kunna
alltså överhuvudtaget icke mera möta denna svärm
och äro sålunda berövade ett storartat
himlaskådespel.
På samma sätt har det hänt oss med den s. k.
Bileiden, denna svärm, som först uppträdde den 27
november 1872 och vars bana visade sig vara identisk
med den av den sedan 1856 saknade Bielakometen.
Vi veta redan om denna stjärna, att den hade delat
sig och man menade nu, då den vid sina följande
återkomster till sitt perihelium icke mera syntes, att
den väl hade sönderdelats för mycket för att
fortfarande kunna urskiljas genom vårt teleskop. Man följde
därför knappast längre kometen med beräkningar, då
den plötsligt åter gjorde sig påmint genom
fyrverkeriet år 1872. Huruvida det dimartade föremålet, som
man några dagar senare i svärmens konvergenspunkt,
som ligger diametralt mot radiationspunkten, iakttog i
Madras, var denna på långt avstånd sedda svärmen
själv eller ett stycke av Bielas komet, har icke kunnat
med säkerhet uträknas. Men stjärnfallen, som man
på den tiden varseblev, löpte i varje fall i denna
komets bana och den måste alltså på omkring 6 1/2
år fullborda ett omlopp omkring solen. På grund av
detta halva år utövar de sex åren kom likväl detta
ställe efter ett forsatt omlopp genom
korsningspunkten med jordbanan icke i november, då jorden även
befinner sig där, utan i maj 1879, då vi befunno oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
