Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kometer och meteorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kemiskt icke skiljer sig från jordiska ämnen, blivit
danad ända in i sina innersta molekularfogar enligt
samma naturlagar som skapat och fortfarande skapar
världen inom vår närmaste omkrets. Mycket
märkvärdig är den s. k. tvillingjärnmeteoren, som för
några år sedan hittades i Mukerop (tyska
Sydvästafrika). Meteoriten hade ursprungligen haft en vikt
av 160 kg.; ett stycke på 61 kg. befinner sig i
hovmuseets i Wien ägo och har blivit undersökt av
direktören för ifrågavarande avdelning, professor Berwerth.
Fullkomligt enastående i sin sammansättning av
olika kristallindivider är emellertid . meteoriten från
Mukerop. Bernwerth kunde påvisa, att det här rörde
sig om en s. k. tvillingkristall, som uppstår, när ur
en kristall en annan växer fram, vars axlar alltid
hava en helt annan orientering än den förstnämndas.
Vi hava då här i Mukeropsjärnet en jättelik
kristall-individ, som icke kunnat uppstå under härvarande
fysikaliska villkor. Man får antaga, att endast
mycket höga tryck och en mycket långsam utveckling är
i stånd att åstadkomma en sådan kristalljätte. Med
tanke därpå våga vi uttala den förmodan, att den sist
omtalade meteoriten härrör från en mycket större
världskropp än vår jord.
I en del järn har man, funnit kristalliserat kol, dels
i form av svarta, ogenomskinliga diamanter, dels även
i små klara kristaller. Vi kunna alltså säga, att
diamanter regna från himlen ned på oss. Men tyvärr
ha de alltid befunnits mycket små och i och för sig
själv värdelösa. Som bekant har det i nyare tid
lyckats att på konstgjord väg framställa diamanter, och
då är det intressant att veta, att detta skett på två
olika sätt, som måhända kunna förklara det
kristalliserade kolets förekomst i meteoriterna. Stål innehåller
alltid en bestämd mängd kol, en slags
sammansättning av järn med kol. Om man fortast möjligt
avkyler glödande, flytande stål, i det man häller det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
