Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVI. Till Svarta floden - 1883, 12 juni. Buruki
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN KRIGSDANS.
83
bord; men litet före 7 f. m. syntes infödingshyddor på högra
stranden, och på den venstra lyfte marken sig till en sval
höjd, skuggad af ljusgröna bananer. Då vi kommo midtför
hyddorna, funno vi, att de sågo nya ut. Skogen var oröjd.
Vi kastade en blick på bananlunderna och kunde ej
upptäcka en enda lefvande varelse. Var det krig på färde?
Eller hade alla byborna gått in i skogen för att kalasa i
det gröna? Men En Avant styr uppför flodens midtfåra,
och då landet höjer sig och öfvergår till lera och branta
klippor, 20 à 30 fot öfver floden, kommer en befolkad by i
sigte, först på venstra och sedan på högra stranden, och
plötsligt upplifvas stränderna af gulhyade menniskor, som
utföra en vild Sankt-Veitsdans. De springa, likt akrobater
som fått anfall af danssjuka, uppåt, åt sidan och bakåt,
derefter hastigt framåt med bågar i händerna, spända så att
pilspetsen tyckes röra vid bågkolfven. Beväpnade med spjut
och sköld utföra de endast en krigsdans, och om ej floden
varit så djupt under dem, skulle vi ha trott, att den gält oss.
Äfven på den högra stranden gör folket sitt bästa för att visa
sin skicklighet i krigiska lekar. Det var naturligtvis mycket
intressant. Jag har alltid varit mera intresserad af att
studera menniskornas seder och bruk än någonting annat i
skapelsen, men just nu hade den Svarta floden större
intresse för mig.
En Avant plaskar framåt med 7 knops fart i timmen.
By efter by förevisar sin dansande kår af brunbröstade
krigare; den högra stranden så väl som den venstra helsar
oss med dessa förevisningar. En milslång sträcka af
stranden är beklädd med hyddor, derefter kommer en två mil
lång skog; derpå en likadan by, följd af en likadan skog,
och ofvanför byarna vaja bananerna sakta, och de mörkare
palmerna nicka i takt, medan det hvita solskenet breder
sig jemnt öfverallt. Vid middagstiden befinna vi oss på
1883,
12 juni.
Buruki.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
