- Project Runeberg -  Kongo : den nya fristaten i de svartes verldsdel / Senare delen /
134

(1885) [MARC] Author: Henry M. Stanley
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVIII. Till Aruwimi eller Biyerré - 1883, 31 okt. Mpa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134

KONGO.

Vi hade nu anländt till en punkt belägen 744 engelska
mil från Leopoldville, och omkring 500 mil af denna sträcka
hade vi färdats fram utmed fastlandets och öarnas med låg
skog beväxta stränder. Men då vi kommo i närheten af
Mpas små katarakter, kom en bred, snedt afskuren iiodsträcka
i sigte, vid hvars öfre ända Upotos vackra kullar reste sig,
beklädda af det späda gräsets friska grönska, utom på de
lägre sluttningarna, der vi sågo vidsträckta bananlundar och
cassavafält.

Följande dag ångade vi upp till byn Nganza, styrd af
gamle Rubunga. Den hade i följd af några inre tvistigheter
blifvit flyttad till en annan plats än den, der jag såg den för
fem år sedan. Det dröjde ej länge, förr än vi förnyat vår
bekantskap med den gamle höfdingen Rubunga, hvars egen
by ligger flera mil högre upp, och Makakuru, som fortfarande
är herskare öfver Nya Nganza. Liksom i forna tider
utskickade Umangi, Mpissa, Ukeré och Upoto från högra stranden
samt Mpa från venstra stranden sina representanter till oss
med elfenbensbetar, stora och små, getter och får samt
lifsmedel, högljudt utropande sina varor. Sådana efterhängsna
anbud, åtföljda af inställsamma uppmaningar att köpa, voro
svåra att stå emot. Folket hade kommit till den bestämda
öfvertygelsen, att så många hvita, som kommit från det land,
hvarifrån som bekant gevär och krut, tyg, perlor och
messings-tråd bruka importeras, ej kunde ha vågat sig så långt bort
om ej i detta ändamål. Derför ville de en lång stund ej
förstå våra vägrande svar. Då de slutligen fullt insågo, att
vi ej ville köpa elfenben, var deras missräkning naturligtvis
mycket stor, men de fortsatte ändå att bjuda ut sina
elefanttänder till så löjligt låga priser, att det ej var underligt, om
flodstammarna längre ner kände sig besvikna, då de sågo oss
fara förbi dem på väg till det vida beryktade Langa-Langa.

Enligt Yumbilas utsago kallas de befolkade områdena
här omkring af by-yanzier och bangaler Langa-Langa (det öfre

1883,

31 okt.

Mpa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:10:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kongo/2/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free