Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXX. Till Stanley-fallen - 1883, 27 nov. Yomburri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARABERNA ANTRÄFFAS.
169
en hel grupp, visade sig, då vi styrde ut midt i floden.
Det var tält; Nyangwés araber voro upphunna!
De voro tydligen talrika, ty deras läger eller by var
nog stor för att rymma en hel mängd folk, och en
hvass-uddig palissad tycktes omge den. Vi bildade en linie och
ryckte uppför floden. Då vi kommo nära, såg jag genom
kikaren, att vår ankomst väckte lif och rörelse på stränderna,
hvilka kantades med en mängd hvitklädda män, som oroligt
rörde sig af och an. Jag såg äfven en stor mängd kanoter
fastgjorda vid bryggan, hvilka genast röjde de nattliga
anfallens hemlighet. Dessa män hade på något sätt kommit
förbi fallen ner till Nyangwé.
En kort stund kämpade jag inom mig mot ett nästan
omotståndligt begär att hämnas dessa härjningar och blodbad
på sofvande menniskor. Åsynen af Yomburris hemlösa
invånare, den gamle mannens vältaliga och sorgliga berättelse,
de begge sammanbundna qvinnokropparna, som tycktes vittna
om ett kallblodigt öfverlagdt mord — allt manade mig till
en snabb och fullständig hämd. Och ändå — hvem är jag^
för att jag skulle taga lagen i min hand och. utkräfva
vedergällning? De djefvulska dåden äro redan fullbordade —
askan efter de brända husen är kallnad, det gjutna blodet
har för länge sedan torkat. Men åter kom den tanken
tillbaka, att fångarne ännu äro i slafveri, deras tårar rinna,
ännu, deras sorg är ännu färsk. Och detta nakna land,,
plundradt och ödelagdt på detta grymma sätt, hvad
skulle-det kunna bli till för nytta, då det blifvit beröfvadt sin
befolkning? Men det tjenade till ingenting att jag upprepade
för mig sjelf dessa kraftiga skäl till att hämnas de oerhörda
brotten. Jag hade ej den ringaste skymt till rättighet att
skipa rättvisa. Jag representerade ingen faststäld styrelse,
ej heller hade jag den ringaste rättighet att spela rollen af
censor, domare och exekutiv myndighet. Begge parterna
voro mina vänner, åtminstone hoppades jag det; den ena
1883,
25 nov.
Yomburri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
