Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIV. Européer i Afrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAKAD STOLTHET.
243
er någon annans vilja än min. Jag måste lemna er som
herre och domare i alla frågor. Låt rättvisan leda edra
handlingar och var god mot ert folk, kom ihåg att ni är
deras fader och moder. Visa mig vid min återkomst, att
jag gjorde ett godt val, då jag satte er på denna plats.
Genom arbetsamhet kan ni göra er station till ett exempel
för andra, som ha mindre erfarenhet än ni; genom nit och
omtanke kan ni göra den till den mest blomstrande ort i
Afrika. Ni har tillräckligt med mynt och rikliga förråd.
På detta papper ser ni den plan, jag önskar att ni skall följa."
Jag var borta derifrån i tio månader och vid min
återkomst fann jag ställets tillstånd mycket sämre än då jag
reste. Chefens varma löften hade förespeglat mig ett idealt
paradis, men i stället för detta ser jag, att gräset växer vildt
öfver våra baracker, som knapt äro synliga. Ingen bygnad
har blifvit uppförd mer än de, som vi bygt åt honom.
Stationen tycks vara i belägringstillstånd, en cirkel af palissader
utvisar, att oroligheter tvungit honom till en spasmodisk
handling. Garnisonen hotas af hungersnöd, fyra dagars
sökande efter föda vidt och bredt skaffar endast förråd för
några timmar. Lifsmedlen äro slut, för den återstående
mes-singstråden kunna vi endast skaffa mat för tre dagar.
Infödingarne lemna honom och hans station i så isolerad
ensamhet, att han verkligen hotas af hungersdöd. Hvilken
kontrast mot mitt vackra ideal! Och alla dessa glödande
löften, dessa bref och rapporter?!
"Huru, hvad är detta? Milde himmel, det ser ju ut
som en ruin!" utropar jag. "Se, hela byn, — vägen, gatan
och stationen ligga begrafna i gräs!"
Åh, detta var en alldeles för hård vibration på
finkänslighetens ömtåliga strängar! Den oförvitlige gentlemannen
kan och vill icke tåla detta. Han skrifver: "jag har den
äran att sända er min afskedsansökan", som naturligtvis
beviljas, ty han är för högbröstad att antaga en plats, der han
Européer
i Afrika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
