Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIV. Européer i Afrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•254
KONGO.
honom — det rådde alltid frid och fullkomlig frånvaro af
kif vid hans station, som till slut liknade en familjekrets.
Hans hem blef en stilla och behaglig hviloplats för dem, som
skulle uppåt floden. Dess små prydnader och dess nätthet
sqvallrade om, att dess egare nyss lemnat sitt föräldrahem.
I hans gästsäng låg man så fint och prydligt, att man måste
tänka sig tillbaka i civilisationens sköte.
Kongodalen och dess kyliga vindar visade sig slutligen
vara för ohelsosamma för honom, och han sändes till England
för att stärka sig. Men efter endast några veckors vistelse
der kom ban igen och förde då med sig en stor trupp
färgade rekryter, som han i god ordning följde till Stanley Pool.
Han fick sedan öfvertaga stationen Kinshassa, det bästa val
af chef man kunde göra i anseende till de särskildt milda
och goda egenskaper han egde, som skaffade honom vänner
bland både hvita och svarta. Han hade tillräckligt moraliskt
mod att icke möta infödingarnes fräckhet med pistolskott,
och detta räddade stationen. Från den dag han hissade sin
flagga der, tystnade allt bullersamt bråk och all
misstänksamhet, och Associationen vann en vigtig post genom den
mans egenskaper, som endast kunde återställa och bevara
friden der.
Den siste af våra första vågbrytare var Francois Flamini,
en italienare. Han var också en arbetsam och duglig man
— en mekaniker, som koncentrerade sina ömma känslor på
sin hustru och sin ångmaskin. Med den sistnämnda var han
i den skönaste harmoni, att döma af de lyckliga resultaten
— det känslolösa jernet tycktes besvara hans kärlek. För
detta tror jag äfven han bekände, att han hyste en
öfver-svinnelig kärlek till en qvinna, som var långt borta under
Italiens blåa himmel, men denna känsla upptog ej så
uteslutande hans tankar, att icke han och jernet kunde
tillsammans göra sin pligt. Derför arbetade de kärleksfullt och
ömt tillsammans, utan oenighet och kif. För första gången
Européer
i Afrika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
