Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVIII. Konferensen i Berlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undersökande, sora nu nått höjdpunkten af att tilldraga sig
hela verldens uppmärksamhet. Då general Sanford erinrade
sina landsmän om dessa fakta och öppnade utsigter för dem
att återupprätta sin fordom betydande handel i vestra Afrika,
var det sedan ej svårt att förmå kongressen till att på allvar
debattera frågan, och efter en grundlig undersökning af alla
dit hörande fakta beslöt Förenta staternas senat, den 10
april 1884, att bemyndiga presidenten till att erkänna
Internationella Afrikanska associationen som regerande makt
vid Kongodalen.
Förenta staternas erkännande var en pånyttfödelse för
Associationen, så allvarsamt som dess existens nu var hotad
af stridiga intressen och sträfvanden; och då de europeiska
makterna följde exemplet, stärkte och betryggade detta dess
plats bland de sjelfständiga staterna. Denna akt, resultatet
af de amerikanska statsmännens välbetänkta uttalanden,
klandrades i början skarpt, liksom Förenta staternas deltagande i
Berlinkonferensen, hvilket var dess direkta följd, klandrades
af Amerikas press. Det var en handling värdig den stora
republiken, icke allenast som ett initiativ till ett offentligt
erkännande och understödjande af det stora afrikanska
civilisationsarbetet och ett befordrande af handelns utvidgning,
utan äfven för dess ofantliga betydelse för de sju millionerna
af afrikansk härkomst inom dess egna landamären och deras
framtida väl.
De brittiska handelsdomstolarna, särskildt de i
Manchester, Liverpool och Glasgow, opponerade sig beslutsamt
mot den med Portugal ingångna traktaten, men trots det
ifriga motstånd, som gjordes deremot i kommerciella kretsar
och i underhuset, är det tvifvelaktigt, huruvida några engelska
åtgärder skulle lyckats borttaga det insegel, som genom
denna traktat tryckts på företaget i Kongodalen, om ej
Associationens kunglige grundläggare vunnit den tyske
kanslerens bistånd och den franska regeringens sympatier. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
