Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Farfar Archip och Lenka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Till byn går jag inte tillbaka ... Regnet må gärna
dränka mig, gamle eländige tjuv, här på stället.. . blixten
må krossa mig! framstötte gubben tungt flämtande.
Jag går inte ... Gå du ensam ... Där borta är byn . . .
Gå! Jag vill inte, att du ska bli sittande här ... Gå! Gå,
hör du!
Han skrek fram orden hest och rosslande.
— Farfar lille .. . förlåt mig! bad Lenka och makade
sig intill honom.
— Nej, jag går inte... Jag förlåter inte ... I sju års
tid har jag pysslat om dig! . .. Det är för dig jag gjort
alltsammans... for dig jag levat. Behöver jag väl
något? ... Jag ska ju dö ... Jag ska dö och du ... du
kallar mig en gammal tjuv ... För vems skull är jag en
tjuv? För din skull. .. det är för dig, jag gjort
alltsammans ... Se där ... ta det... ta det... ta! För att
du skulle ha något att leva av... har jag knogat och
sparat... och stulit... Gud ser allt.. . Han vet, att jag
stulit... Han ska straffa mig... Han ska inte ha något
förbarmande med mig, gamle tjuv. Han har redan straffat
mig ... Herre! hur hårt straffar Dti mig icke! ... Du slår
mig till döds med barnets hand! ... Det är, som sig bör,
Herre! ... Du är rättvis, Herre Gud ... Jag går att träda
inför Din domstol... Sänd efter min själ ... Åh! ... Allt
är .. . slut! ...
Gubbens röst höjde sig till ett genomträngande
kvidande, som isade Lenka med fasa.
Åskskrällarna, som skakade stäpp och himmel,
dundrade nu så högljutt och jagade varandra så tätt och
brådskande, som om var och en av dem haft något
oundgängligt viktigt att meddela jorden. Den av blixtar sönderslitna
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
