Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschelkasch - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Ro då, din fördömda satan! väste Tschelkasch —
sakta med årorna! .. . Jag slår ihjäl dig, din hund .. .
framåt: ett tu, ett tu! Om du ger ifrån dig ett knyst, så
sliter jag dig i stycken!
— Himmelska jungfru! ... Guds moder! ... viskade
Gavrila, darrande och maktlös av rädsla och
ansträngning.
Båten vände om och for tillbaka till hamnen, där
masternas mörka stammar reste sig och de mångfärgade
lyktorna lyste i natten.
— Vem skrålar där? Åhoj! tillropades de båda på
nytt. Men rösten ljöd redan längre ur fjärran, och
Tschelkasch lugnade sig.
— Du skrålar själv, gamle vän! svarade han hånfullt
den osynlige roparen. Därpå vände han sig till Gavrila,
vars skälvande läppar alltjämt mumlade böner.
— Det var din lycka, broder, sade han. Om de
skurkarna förföljt oss, så skulle det varit din död. Jag skulle
skickat dig dit ner till fiskarna ... begriper du?
Nu då Tschelkasch tycktes ha lugnat sig, vågade Gavrila
åter tilltala honom, fastän han darrade i hela kroppen.
— Hör nu, började han i bedjande ton, släpp mig fri!
För Kristi skull ber jag dig, låt mig gå! Sätt mig i land
någonstans... gör det, jag ber dig! Här är jag
förlorad ... Tänk på Gud och låt mig löpa! Jag är ju dig
ändå inte till någon nytta ... begriper mig inte på såna
här saker ... Himmelens herre, att fara så där illa med
mig! Att så fördärva min själ... synd och skam är det,
det är visst och sant... såna här historier . ..
— Vad för historier? frågade Tschelkasch skarpt, vad
för historier, hä?
111
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
