Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
Många patologer afhålla sig från att ingå på någon
närmare definition på sjukdom, och i allmänhet är man
ense om, att sjukdom finnes, då en väfnad är förändrad
eller en funktion är abnorm, eller att sjukdom är ett
abnormt tillstånd, som yppar sig i vissa organiska eller
funktionella oordningar. Bouchard angifver sjukdom som
»helheten af de företeelser, som frambringas i en
organism, hvilken utsättes för värksamheten af en
sjukdomsorsak och reagerar däremot.»
För den vetenskapliga uppfattningen liksom för det
alldagliga språket är det i själfva värket nog att med de
främsta lexikografer, Littré m. fl., angifva sjukdom såsom
rubbning i hälsan. Det engelska ordet disease uttrycker
direkt denna rubbning, ty det betyder illabefinnande, (ease
betyder välbefinnande). Sjukdom är därför frånvaro af
de vilkor för hälsan, hvari alla funktioner i organismen
oförhindradt och harmoniskt samvärka. Rubbningar i
hälsovilkoren kunna vara ringa och föga besvärande, då
organismens motståndsförmåga är stark nog till att hålla
dem inom vissa gränser. Det finnes därför ej någon
skarp gräns mellan sjukdom och hälsa, åtminstone
beträffande somliga sjukdomar eller sjukdomstillstånd, och
detta är fallet särskildt i fråga om åtskilliga rubbningar
inom nervsystemets funktioner. Beträffande andra
sjukdomar finnes emellertid en bestämd gräns mellan dem
och hälsan, då orsaken nämligen värkar synnerligen
kraftigt eller organismens motståndskraft är allt för ringa,
såsom i allmänhet vid infektionssjukdomar, ehuru äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
