Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den 21 Juli från Allinge om Sandvig till Hammarhus och åter om Allinge till Rö, Helligdommen och Gudhjem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Vid öfverblicken af Bornholms historia ha de
märkvärdigastetilldragelserne vid detta slott blifvit
framställda, hvadan de böra här förbigås. Vi ha
jemväl sökt ofvanföre visa, att hvarken erkebiskopen
Asker eller Valdemar den Store byggt, såsom man
trott, Hammarhus; men att erkebiskopen Jakob
Erlandsson, hvars ena broder flera år innehade
Bornholm, enligt all sannolikhet låtit anlägga detsamma.
Vi vilja ej upprepa de historiska skäl, hvilka vi
anfört för denna vår mening,; men deremot tillägga, att
här saknas spår af något slags murverk, hvars ålder
kan rimligtvis anses högre än medlet af trettonde
seklet. Vi ba omnämnt, att murarne till deras yttre
och inre beklädnad bestå af grå- eller tegelsten och
till mellanfyllning af bådadera. Gråstenens tuktning
och tegelstenens form samt deras sammanblandning
och förband röja berörda tids murningssätt, som
fortfor intill och något efter reformationen. Vi böra
äfven upplysa, att murbruket, hvilket har
utomordentlig fasthet, troligtvis blifvit beredt af cementartad
kalksten från Limensgade. Både grå- och
tegelstensmurarne ha varit fogstrukna. Ehuruväl det hela
ådagalägger en bestämd byggnadsplan, så visa dess
särskilda delar skiljaktiga byggnadstider. Medan
Lybeckarne voro innehafvare af Hammarhus, blefvo
åtskilliga torn och utanverk uppförda ).
Efter eldvapnens fullkomnande har denna
fästning förlorat all betydenhet såsom försvarsverk. Från
Slotslyngen skulle nämligen bättre kanonerkunnat
snart nedgrusa dessa murmassor, hvilka ej varit
beräknade på dylika anfalls uthärdande. Till följd häraf
1) J. R. Höbertz, Aktstykker til Bornholms Historie s. 209.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
