Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mitt midsommardrama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Jag ger fan i straff, bara jag får tillbaka min
bensin.
— Er bensin finns redan i ert båthus — en dunk
på femtio liter — men nu är det fråga om straffet. Ni
förstår, herr kapten, att vi ha lagar! Vi äro edsvurna
kamrater och därtill krigskamrater. Vi ha åtta man
för om masten. Men jag tror inte att vi egentligen
behöver fler än sju. — Skurk, låt bli att slicka den
här exellensens skor! Res dig upp om du är en man!
Men du är en usel tjuv!
— Käre herre, hjälp mig! Låt mig få gå i land! Jag
skall tjäna er så länge jag lever.
— Ja, sade Lindberg — det är väl egentligen synd
om karlen. Men jag vet inte var jag skall placera
honom. Stryk skadar ju inte förstås och det kan han
ju behöva — men iag vill inte ha med det här att
göra mer. Kom Albert, så ror vi i land!
— Kära herrar! skrek maskinisten kritvit i ansiktet,
hjälp mig för Guds skull!
— Tigg inte hjälp, skurk, sade ryssen. Du får det
här att börja med!
Och han gav mannen ett fruktansvärt slag tvärsöver
ansiktet med flata handen. Maskinisten föll tungt i
däck och svimmade.
— Nej, nu är det nog, sade jag. Nu ror vi i
land.
— Ingen grogg? frågade ryssen med ett
infernaliskt leende. Nej, det här är inget nöje för herrarna.
Tack emellertid för bensinen och farväl. Vi träffas nog
aldrig mera. Vi ha våra affärer på Finland. Men tack i
alla fall!
Vi rodde i land och gingo upp på utkiksberget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
