Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gråsälen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mattson tyckte att professorerna voro litet naiva som
betalade så mycket, men han sade att de säkert voro
herrekarlar och rikt och bra folk.
Krigs- och kristiden kom efter åtskilliga år och det
berättades att en Singöbo hade fått femhundra kronor
för en stor gråsäl av en tysk agent. Ty man behöver
olja för att kriga och av sälen kokar man tran, som
är fetare än det fetaste fläsk. Det berättades om
skärgårdsbor, som blivit rika och betalat sina hybbetek
efter en lyckad säljakt ute i havsbandet.
I år har jag åter besökt Harön. En vacker dag
kommer Johan Mattson med en sälunge, som han fått
i storryssjan; och den ungen var absolut oskadad
och fet som en grosshandlare. — Skulle inte redaktörn
kunna skaffa oss femtio kronor för den också, som för
den förra?
— Skulle inte Mattson, som förtjänar så grova
pengar, kunna släppa ut sälen, ge honom friheten?
En säl är inte värd mycket nu. Vi förtjänar mer på
smuggling.
Han hade slagit ihop en låda, som hade precis
sälens längd och där låg gossen och snusade och
försökte göra kast, ty han begrep inte var han var eller
varför han var i ett så trångt rum, han som var van
att röra sig i Östersjön och ta lax, om det gällde. Han
var fjolårsunge och ganska stor.
— Redaktörn kan tro att vi hade ett hälsikes besvär
att få honom i båt. Och när vi väl fått in honom,
förde han ett liv som två hästar. Det arbetet borde man
väl ha betalt för åtminstone!
— Ja, men vem skall betala för det? Inte jag
åtminstone!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
