Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett ungdomsminne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag vaknade med hjälp av ölet och hoppade i
kläderna. Solen sken, himlen var blå, jag var en fri
man utan sorger, ung och glad. Inom en kvart var jag
klar. Nere på torget stod som vanligt Langens
sextiohästare. Vi satte oss upp. Thoma gav chauffören en
adress. Vi åkte in i underliga gränder och stannade
framför ett gammalt hus, där Thoma dök in i en
port. Om ett par minuter kom han tillbaka med en
massa pappkartonger.
— Vad har du där?
— Det skall du snart få se!
Klockan kunde väl vara ungefär åtta på morgonen
och trafiken började komma i gång. Mittför
Hoftheatern öppnade Thoma en av kartongerna, tog fram
en pjäs av underligt utseende, närmade sin cigarr till en
brun tott som putade ut från pjäsen och släppte
föremålet bredvid bilen. Vi hade god fart. Då vi hunnit till
hörnet av Herzog Rudolfstrasse — ty vi åkte
Maximilian Strasse framåt, hördes plötsligt sex à åtta
ordentliga gevärsskott bakom oss.
— Halt! skrek Thoma och chauffören stannade. Vi
hoppade ur bilen och sprungo tillbaka till Hoftheatern.
Där var redan folksamling och två allvarliga polismän
stodo med anteckningsböcker och förhörde folkmassan.
En pojke lutade sig rätt som det var ned och tog upp
ett hopskrynklat brunt pappersstycke från gatan.
— Äsch, det var inget attentat, det är ju några som
har skojat och kastat ut en »Frosch» (groda).
Thoma var särskilt intresserad och frågade
konstaplarna vad som menades med »Frosch». Han var känd
i stan och de svarade med fingrarna vid mösskärmarna:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
