Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nister. Mänga tyckte, att realisternas och impressionisternas
tavlor voro fula, och gjorde narr av dem, de, a sin sida,
kallade akademisternas tavlor tråkiga, slätstrukna och kalla.
Utmärkta saker gjordes naturligtvis i alla riktningar, dåliga
målningar förekommo såväl bland akademister som
realister och impressionister. De unga svenska malarna
pa-verkades emellertid mest av de tvä sistnämnda grupperna.
De lärde sig teckna och mala i de privata konstskolor,
som funnos i Paris. De besökte utställningar, de arbetade
pa sina ateljéer i Paris eller ute pä landet i Frankrike.
Man ivrade nu mycket för friluftsmalning, d. v. s. ville
måla tavlan färdig ute i det fria och ej i ateljén. En liten
svensk målarekoloni hade slagit sig ned söder om den förut
omnämnda Fontainebleauskogen i en by, som hette Grez.
Man kan säga, att på denna vackra och stilla plats pä
franska landsbygden, i trädgårdarna bakom de gra murarna,
där de unga konstnärerna förde ett liv, fullt av glädje och
arbete, föddes den nya svenska 1880-talskonsten.
Bland dem som bodde i Grez var även författaren August
Strindberg. Malarna Carl Larsson, Karl Nordström och
Richard Bergh, Anders Zorn samt Ernst Josephson kommo
då och dä pa besök. Det var en tid av konstnärlig
hänförelse, man gladde sig åt att ha fätt ögonen öppnade, sä
att man kunde se nya skönheter och upptäcka nya värden
i naturen. Men man glömde ej bort Sverige, man var
nöjd åt att kunna göra heder at fosterlandet genom att
lära sig av allt det nya och friska i den franska konsten.
Ernst Josephson utbragte en gång en skäl för Paris,
slutande med följande rader:
Så stå vi här på utländsk mark vid nya konstens källa
att något av dess friska dryck i våra krukor hälla
och bringa till vår mor. vårt land,
på våra faders vis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
