Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Konstruktion af maskindelar - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
Bildandet af hörn.
vändningen af ett vanligt vinkeljern; fig. 52 likaledes; de sammanstötande
kanterna | äro dock här afsneddade, hvilket underlättar tätningen. Kg. 53,
en kant med ett vanligt, men utåt liggande vinkeljern.
Fig. 54, en kant med ett vinkeljern af plåt (ändamålsenligt för kärl
med tunna väggar). Fig. 55, ett vinkeljern såsom uti fig. 54, men förtäckt
genom öfverlagda plåtkanter; svårt att stämma och behöfver derföre ett
tätande mellanlägg. Fig. 56, ett dylikt vinkeljern lagdt utåt.
Bildandel af hörn. Bildandet af hörn åstadkommer vid
nitförbindningar de största svårigheterna; detsamma utfaller mycket olika, efter som
man till kanten utvalt den ena eller den andra af ofvan anförde
förbindningar. Följande monodimetriska figurer visa några af de vigtigare
konstruktionerna.
Fig. 57, stående kanterna efter fig. 49, de båda liggande efter fig. 51,
plåten 2 erhåller nedtill på hörnet en afsneddning. Fig. 58, alla tre kan-
Fig. 57. Fig. 58.
terna efter fig. 51, vinkeljernen äro uti hörnet sammansvetsade, hvilket är
ett något mödosamt arbete, men lemnar en förträfflig anslutnine.
Fig. 59.
Fig. 60.
ICO
CO
CD ICO ICO
—J lOO CJ1
CO
CO
CO
CD
l\3
CO
§
CO
CD
C»
CO
CO
OO
en
Axeltappar.
71
Fig. 59, kanter efter fig. 51 eller 52; det stående vinkeljernet är krökt
och fastnitadt vid det liggande. Fig. 60, stående kanten efter fig. 51 eller
52; nedtill något afrundad, liggande kanten efter fig. 53 j ett enkelt sätt,
som gifver ett godt slutande och ganska starkt hörn.
V. AXELTAPPAR.
S 33.
Indelning af axeltappar.
Tapparne förmedla vid maskiner delarnes vridning omkring deras
geometriska axlar; de hafva derföre form af rotationskroppar, och äro helt och
hållet eller delvis omslutne af motsvarande hålformer (lager, skålar); de
finnas till stor mängd vid de flesta maskiner, der vridning förekommer och
förtjena, då mycket beror på deras goda verkan och hållbarhet, att man
sorgfälligt går in uti alla omständigheter, som med dem stå i samband. En
tapp tryckes af honom belastande krafter antingen hufvudsakligen fr ån
sidan vinkelrätt mot hans vridningsaxel, eller ock erfar han tryck
hufvudsakligen uti riktningen af sin axel eller uti
längdriktningen. Till följe deraf åtskiljer man
1) sidotrycks- eller bärtappar,
2) längdtrycks- eller stödtappar.
Till bärtappar höra tapparne till liggande drifaxlar, till vattenhjul,
vagnshjul, äfvensom veftappar o. s. v. Stödtappar äro fottapparne till
turbiner, till stående. axelbommar, trycktapparne till skrufskepp m. fl.
Vid den maskindel, till hvilken en tapp hörer, befinner han sig
der-jemte anbragt på åtskilliga sätt. Han sitter antingen vid ändan af nämnde
del och är endast på ena sidan med honom förbunden eller han har sin
plats på något ställe mellan ändarne af denne, och öfvergår uti densamme
åt båda sidorne. Till följe häraf skiljer man mellan
a) ändtappar,
b) halstappar.
Af de många former, som äro brukliga för tappar, kunna här blott
de enklaste, -och som derjemte äro de vigtigaste, afhandlas; af för desse
uppställde formler kan man i öfrigt utan svårighet inse, hvilka afmätningar
äro lämplige att använda äfven för andra fall, än de här upptagne.
A. Cylindriska bärtappar.
§34.
Liggande ändtappar.
En cylindrisk ändtapp erhåller antingen på ena eller på båda sidor
en ansats, hvars höjd e man tager efter följande erfarenhetsformel:
e=l +0,oi d..................(43)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
