- Project Runeberg -  Konstruktören : en handbok till begagnande vid maskin-beräkningar /
102-103

(1864) [MARC] Author: Franz Reuleaux With: Carl Arendt Ångström - Tema: Mechanical Engineering
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Konstruktion af maskindelar - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CO

lim

ro

iiiiIiih

— ca



co



en

niilnii

en

ii uk

CO

ro

102

I

G ju tjerns-aælar.
g 59.

Axlar af gjutjern.

d PR d PR i

I; "II ___ »

15 53 98 0,009 i 60 13818 30 2,38

16 69 88 0,012 62 15754 90 2,7 2

17 89 05 0,015 64 17888 30 3,08

18 11193 0,019 66 2023130 3,49

19 138 95 0,024 68 22797 30 3,93

20 170 60 0,029 70 25600 00, 4,41
22 249 77 0,043 72 28653 50 4,94
24 353 75 0,061 74 31972 40 5,51
26 48724 0,084 76 3557150 6,13
28 655 36 0,113 78 39466 30 6,80

I 30 86364 0,15 80 43672 50 7,53

32 1118 02 0,19 82 48206 30 , 8,31

34 1424 83 0,25 84 53084 20 9,15

36 1790 85 0,31 86 58323 30 10,05

38 2223 22 0,38 88 63940 90 11,02

40 2729 53 0,47 90 70215 70 12,48

42 331776 0,57 i 92 7500150 13,33

44 3996 30 0,6 9 94 80000 00 14,22

| 46 4773 97 0,82 96 85215 80 15,15

48 5659 95 0,98 98 90653 60 16,11

50 6663 90 1,15 100 96317 80 17,12

52 7795 80 1,34 105 111500 00 i 19,82

54 906616 1,56 110 128199 00 | 22,79

56 10485 80 1,81 115 146487 30 26,04

58 12065 90 2,08 120 166437 00 29,58

N

Eæ. Gifvet N== 35, n = 20, alltså — = 1,75. Härför skulle, enligt spaltt

n

3 af tab. uti g 58, en smidesjernsaæel behöfva tagas mellan 46 och 48 linier tjoel

för en gjutjerns-aæel gifver tab. uti § 59 en diameter mellan 54 och 56 linier.

CO
CO

llllliliJllul

CO
CO

CO

CO

en

Tappar till torsions-axlar.

103

.8 60.

Tappar till torsionsaxlar.

Tapparne till torsions-axlar äro antingen ändtappar och. beräknas
derföre såsom sådane eller äro de, såsom vanligen är fallet, halstappar,
som kunna bestämmas efter reglorne uti § 37. "Vid fabriks-drifaxlar är en
särskild beräkning af tapplängden onödig. Man kan här antaga, om icke
undantagsvis tapplängden l måste inskränkas, l = 4/3 eller 3/a d, hvarvid<
man bör ihågkomma, att en förstoring af l öfver detta mått, alls icke verkar
ogynnsamt, utan endast minskar afnötningen. I detta afseende bör man
dock i öfrigt taga sig till vara, att ej förvexla halstappar och ändtappar
med hvarandra.

§ 61.

Långa drifaxlar.

>

De långa fabriks-drifaxlarne, åt hvilka man vanligen gifver 60 och.
100 omlopp uti minuten, erhålla efter regel en diameter under 90 linier
och böra derföre beräknas efter formler, uti hvilka förvridningsvinkeln ingår;
desamme skulle dock, utförde efter förr uppgifne formler, i allmänhet erfara
för stark förvridning. Man erhåller ett godt förhållande, om man vid sådane

axlar antager förvridningsvinkeln fy

V 27

Eör att finna de härför
värden, som erhållits ur fö-

och insätter dervid för L:

lämplige axeldiametrarne, multiplicerar man de

regående formler och tabeller, med 1/ —— ,
6 r 6,736

«) hela axellängden (uti fot), om drifkraften inledes på ena ändan

och afledes helt och hållet på den andra;

b) halfva axellängden, om kraftförbrukningen är likformigt
fördelad öfver hela axeln, hvilket vid långa axelledningar vanligen är fallet;

c) en tredjedel af axellängden, om kraftförbrukningen är likformigt
aftagande från kraftinledningspunkten ända till axeländan (se händelsen
III uti g 11), såsom ofta ändamålsenligt finnes anordnadt uti fabrikssalar
med olika starka maskiner;

d) i allmänhet afståndet till angreppstyngdpunkten’af
motstånds-momenterne, som skola öfvervinnas, om kraftförbrukningen är fördelad huru
som helst utefter axeln (se händelsen IV uti § 11). Man finner
angreppstyngdpunkten, om man bildar produkterne af de särskildta
motståndsmomen-terna (uti hästkrafter) med afstånden af deras angreppspunkter från axelns
begynnelse och adderar desse, samt sedan dividerar den erhållna summan
med hela kraftåtgången (uti hästkrafter).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 17:50:16 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/konstru/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free