Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Konstruktion af maskindelar - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eæempel på linsänkningar.
Eæ. 1. Vid första eæ. uti § 108 antogs skifafståndet 370 fot; man valde
@, = 120; huru stora blifva linsänkningarne? — a) Det förande
linstycket. Man har @ = 120 således ^ = Yön Éi 3>08; hvilket efter spalten 2,
raden 7, ganska nära motsvarar värdet — = 0,02; följaktligen blir h± =
0,02.370 = 7,4 fot. b) Det förda linstycket. Här är enligt (110)
_ 120 m „„A 370 3 ’ ,. \ I ,
¾? = —„- = oO, alltså-~ = —~fT = 0,17, hvaremot, enligt spalten 4, raderna
3 och 4, svarar — = 0,042 och deraf erhålles h2 = 0,042. 370 = 15,5
fot. c) Linan uti hvila har ändtligen enligt {110) en sträckspänning
120 + 60 nn I „, , A 370 . 7 i ,.
= i>U; man far således ~ = -jr-r- S 4,111 hvar af, enligt spal-
0,027; derigenom får
2
ten 2, raden 8, och spalten 4, raden 1, erhålles
man h0 — 0,027 . 370 = 9,99 fot. Nu är A2 —Aj — 15,5— 7,4 ’= 8,1 fot,
under det 2 R = 2 . 4,16 = 8,32 fot är något större. Anordningen uti fig.
149 skulle sålunda vara användbar, under förutsättning att motståndet under
gången är jemt, så att linsänkningen håller sig konstant. För praktiken torde
det dock i alla fall vara bäst att något förstora höjdskillnaden mellan
li-norne. Detta kan naturligen åstadkommas genom att förminska afståndet
mellan dem. Att öka @ bör endast undantagsvis ega rum.
Eæ. 2. Om linledningen uti eæ. 3 har att disponera öfver 10 fots
höjd under skifvorne, huru stort afstånd mellan skifvorne bör man välja?
Förutsatt att anordningen uti fig. 149 är lämplig, så erhålles det största
antagliga afståndet mellan skifvorne från sänkningen af linan uti hvila.
Sträckspänningen af densamme är efter (110) = aj^.lll = 83,25 ¾. Der-
h h A 10 h
Jöré är här ^ =- — ■ -^ = ^5— = 0,12. Detta förhållande mellan — och
@ A @ 83,25
A
~ eger ganska nära rum uti raden 1 af spalterna 3 och 4. Om man be-
A
gagnar det der befintliga värdet å-~, erhålles A = 4,412.83,25 =367,3 fot;
hQ = 367,3 . 0,030 = 11,02, hvilket, som man ser, ej svarar mot uppgiften.
A = 320 lemnar dock en nöjaktig lösning deraf. Om räkningen vidare
fullföljes, får man se, att anordningen uti fig. 149 ganska väl är användbar.
§ 110.
Den stupande linledningen.
Vid linan B CD, fig. 150, som tankes höra till en stupande
linled-ning, ligger icke spetsen G af linbågen på midten mellan lodlinierne från
upphängningspunkterne; äfven är nödigtvis sänkningen här annorlunda, än
CD CO
CO CO
CO
CO
en
CO CJ1
CO 4S»
CO CO
CO
ro
CO
§
c» CO
OO
00
OO
JlÉli
lljjjiili
liiik
iiiik
iiiik
lllllllll
lllllllll
lllllllll
lllllllll
lllllllll
lllllllll
lllllllll
OO
en
Stupande linledning.
Fig. 150.
157
vid den vågräta linledningen. Sänkningen och spetsafstånden kunna dock
bestämmas på följande vis, om man utgår från den lika starkt anspända,
vågräta driflinan, med samma skifafstånd A.
Betecknar dervid:
h linsänkningen vid den vågräta linan,
h’ en af de båda linsänkningarne vid den stupande linledningen,
a’ afståndet från linbågens spets till lodlinien genom den ena upp-
hängningspunkten,
H det lodräta afståndet mellan upphängningspunkterna,
@ den sträckspänning, som förekommer vid linan till såväl den
vågräta som stupande linledningen,
så är närmande med tillräcklig noggranhet:
h’ = h ± — + 9,256.®
(111)
och
(112)
a1 = 4±18,512.@(!
Plustecknet lemnar uti båda formlerne de större af de båda
sammanhörande värdena (DD, och ED, fig. 150), minustecknet de mindre
hophörande värdena (B B1 och FB, fig. 150). Om a1 blir negativ, så faller
spetsen för linbågen utom rummet mellan skifvorne.
Ex. En linledning, efter uppgifterne uti SS 108 och 109, har olika
högt liggande skifvor, hvarvid höjdskillnaden upppgår till 17 fot; huru stora
blifva linsänkningarne och hvar ligga spetxarne till kroklinierne? a) Den
förande delen af linan. För denne har man <S1 = 120, h1 = 7,4 fot,
H=17 fot, A = 370 fot och erhåller ur (112), utgående från den lägre
370 18,512.120.17
belägna skifvan: a.
2 370
och enl. (111) M = 7,4 — 8,5 + 9,256 .120
i
I 185—102,07 = 82,93 fot
7,4—8,5 + 2,34 =
1,24 fot. b) Det förda stycket: @2
_370 18,512 ■ SO. 17
~~2 370
17
370,
= 60; h„
15,5 fot alltså a2
185— 51,03 = 133,57fot; Ä2’ = 15,5 — 8,5 +
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
