Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Konstruktion af maskindelar - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
Balanshufvuden.
Fig. 221.
Fig. 222.
màzM,
¾7¾
Fig. 221. Svarfvadt dubbeltapphufvud med inkilad tapp. Fig.
222. Balanshufvud med vridbar tapp af smidesjern, anbragt på en
afsvarfvad hufvudtapp och qvarhållen af en framför påsatt ring.
Fig. 223. Gaffeltapp; denne har sina ansatser helt svagt koniskt
afsvarfvade och inslipade, samt fasthålles af en skruf med infälld
underläggs-skifva. Hufvudet på andra sidan erhåller en framskjutande tand för att
förhindra vridning. Man kan äfven, för att öka rörligheten, lätt gifva
tappen den punkterade kulformen.
Fig. 224. Kulformig hufvudtapp, som med sitt skaft är inslipad
och fastkilad i balansändan; den ger vefstaken stor rörlighet och enkel form,
likasom anordningen uti fig. 223 med kultapp.
Fig 223.
Fig. 224.
Balansen.
223
Beräkningen af tapparnes diametrar sker efter föreskrifterna i §§ 148
och 163. Om nemligen d är diametern till den smidesjerns-sidotapp, som
motsvarar tryckningen P vid balansens ända, så tager man för tappar af
smidesjern:
"Vid dubbeltappar..........rf2 = 0,7 d.
» gaffel- eller bulttappar. . . . d3 = 0,5
d-» kultappar............d4 = 1,5 d.
g 170.
Balansens axel och naf.
Balansens axel behandlas såsom en likarmad enkel axel, se kap.
VII. Den göres vanligen af smidesjern. Är balansen likarmad och
öfver-flyttar den inledda kraften hel och hållen på vefven, så få dess axeltappar
samma diameter som vefvens sidotapp. Vid olikarmade balanser, hvilka
blott vid ändarne mottaga och aflemna kraft, förfar man efter S 36, utgående
från dubbeltapparne vid balansens ändar. Om krafterna äro på något annat
sätt fördelade, så använder man det allmänna förfarandet, i det man bestämmer
den algebraiska summan af alla på balansen verkande krafter och införer
dess maximum såsom axeltryck.
Balansaxelns längd blifver i öfverensstämmelse mod goda konstruk-
tioner, om man tager afståndet mellan tapparnes midtelplaner = 6 d + —;
då A är balans-armens längd.
Nafvet erhåller en längd = 3,5 d och en gods-tjocklek = 0,7 d;
se fig. 224 på följande sida. Skall balansaxeln göras af gjutjern, så får
han samma längd, som en axel af smidesjern och beräknas i öfrigt efter
kap. VII. Nafvets dimensioner bestämmas dock såsom ofvan efter den lika
starka smidesjerns-axeln.
§ 171.
Balans-armar.
En bruklig form på balans-armar framställes i fig. 224. Sedan axelns
och ändtapparnes naf blifvit bestämda, antager man ett värde på armens
höjd vid nafvet och förfarer sedan efter §§ 160 och 161.
Armens höjd h tager man:
Ä = 4d + 4-................(175>
8
hvarvid d betecknar balans-axelns tappdiameter, då axeln antages vara af
smidesjern, samt A armens längd. "Om balansen icke är likarmad, insattes
för A medelvärdet af begge armlängderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
