- Project Runeberg -  Konstruktören : en handbok till begagnande vid maskin-beräkningar /
226-227

(1864) [MARC] Author: Franz Reuleaux With: Carl Arendt Ångström - Tema: Mechanical Engineering
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Konstruktion af maskindelar - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

226 Vefstakar.

höjden h af hvardera halfvan tager man 0,8 gånger så stor, som formeln
(175) angifver. För mycket stora dimensioner väljer man den
tvärsektion, som visas i fig. 207.

XVIII. VEFSTAKAR.

§ 173.
Vefstakarne och deras delar.

Vefstakar, som äfven kallas drif- eller koppelstänger, tjenatill
att öfverflytta rörelsen från häfstångstapparne till de delar, som af dem
skola sättas i gång, hvilka antingen åter sjelfva äro häfstänger (balanser,
vefvar) eller andra merändels rätlinigt fram- och återgående delar
(kolfstän-ger, slädar, stämplar o. s. v.). Dessa’sednare äro försedda med tappar för
sammanbindning med vefstaken. Vid vefstakarne särskilja vi lagren eller
vefstakshufvudena, som omsluta förbindnings-tapparne, från stängerna
eller skaften, som sammanbinda lagren och behandla derföre dessa delar
särskildt.

Vefstakshufvudenas dimensioner äro beroende af tapparnes diametrar,
men på olika sätt, allteftersom tappen är en ändtapp, gaffel- eller
hals-tapp, emedan tapparnes diametrar i alla dessa fall hafva ett olika
förhållande till det på tappen verkande trycket. Således måste
vefstakshufvudena för dessa tre olika slag af tappar äfven behandlas hvar för sig.

§ 174.

Vefstabshufvnden för ändtappar.

Ganska ofta användes det i fig. 230 framställda vefstakshufvudet af
smidesjern med bygel eller kappa. Lagerskålarne sammanhållas af den
öfverskjutna bygeln, och slutas medelst kilen efter i den mån de nötas.
Vid dimensionernas bestämmande måste man, såsom vid lager i allmänhet,
skilja mellan lagerskålarne och de omgifvande delarne. Den enhet, till
hvilken lagerskålarnes dimensioner äro hänförda, är här, såsom vid lagren,

e = 1 + 0,07 ä..............(176)

der d betecknar tappens diameter. Fig. 231 visar lagerskålen från tvenne
sidor med sina ansatser och öfriga detaljer.

Till enhet för vefstakshufvudenas öfriga dimensioner är antaget:

d, = d + 1,67................(177)

1111WL

CTJ

CXI

lllllllll

tjfcj
CO

lilili

ro

iiiiiili

to

llllllll

§

CO
CO

111L

CO

CO

CO

lllllllll

CO

cr>

Veftstahshufvuden.
Fig. 2S0.

227

02

Fie.

Kilen får en svagare stigning, om den såsom här ligger fri mellan
stödytor, än om den fasthålles genom klämskrufvar eller dylika tillställningar.
I förra fallet ger man honom på hvarje lutande sida en stigning af
¾4> i sednare fallet af x/13.

Ofvananförda vefstakshufvud företer den egenhet, att, när skålarne
nötas och riktas efter med kilen, tapparnes kärnlinia flyttas inåt stången.
Motsatt förhållande eger rum vid det Sharp’ska vefstakshufvudet, fig. 232,
der kilen medelst en .tryckplatta drifver inre lagerskålen utåt.

Vid det Bury’ska vefstakshufvudet, fig. 233, kan man efter behag
flytta tapparnes, medellima inåt eller utåt, allt efter som man åtdrager den
inre eller den yttre kilen. Detsamma förenar sålede¾ de båda föregående

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 17:50:16 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/konstru/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free