Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Konstruktion af maskindelar - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
Tvärhufvuden.
efter med tillhjelp af en tryckplatta, såsom vid den Sharp’ska
konstruktionen. Mången gång utföras vefstakar i form af en trapezformig eller
rektangulär ram. Denna ramens sidostänger behandlas då såsom enkla
vefstakar, hufvud- och fot-delen såsom tvärhufvuden, angående hvilka det
vigtigaste framställes i nästa kapitel.
XIX. TVÄRHUFVHDEX.
§ 181.
Olika slag af tvärhufvuden.
Tvär- eller kors-hufvu’den äro de tappförbindningar, hvilka såsom
leder förena vefstakarne med de kolfstänger, slädar, pumpkolfvar o. s. v.
som af dessa få sin rörelse. De utföras med dubbel-, gaffel- eller
änd-tappar, dock mest med de båda förstnämnda slagen och kunna betraktas
såsom från sina häfstänger afskilda häfstångshufvuden, hvilka man genom
andra styrtillställningar (i stället för medelst häfstänger) gifver en
bestämd bana. Styrningen sker vanligtvis antingen medelst
länkstyrning (Parallelogram o. s. v.) eller medelst linealstyrning (styrplaner)
eller ock låter man tvärhufvudena styras af de stänger (kolf- eller
slid-st anger), med hvilka de äro förenade och gifver dem inga särskilda
styrande delar. Med anledning häraf hafva vi att skilja mellan:
1) Frigående tvärhufvuden,
2) Tvärhufvuden med länktappar,
3) Tvärhufvuden med linealstyrning,
vid hvilken indelning vi icke fästat afseende på olika slag af tappar. Några
vigtiga former för tvärhufvuden äro sammanställda i det följande.
§ 182.
Frigående tvärhufvuden.
Två små frigående tvärhufvuden af smidesjern visa figg, 253 och 254.
De hafva (smidesjerns-) dubbel-tappar ai diametern d2 = 0,7 d, om d
betecknar diametern på den smidesjerns-ändtapp, som motsvarar trycket P
på tvärhufvudet. Kolfstången bör man i tvärhufvudet ej taga mindre än d2.
En utsträckning af de föregånde konstruktionerna visar fig. 255. Detta
tvärhufvud erhåller goda proportioner, om man tager dess höjd h på midten
h = 2,25 ¾ +.............. . (186)
I
iiiiIihi
O)
lllllllll
CJ1
lllllllll
Cd
CD
ro
CO
§
^^^^u
CO
CO
CO
CO
CO
CO
en
Tvärhufvuden.
248
Fig. 253.
¾fe
Fig. 254.
"lä¾iB
m
11––––-^
hvarvid A betecknar armlängden; den konstanta armbredden b bestämmes
efter formeln:
b d„ A
— = 0,785 -f- — . . . ,..........(187)
Profilkurvan uppritar man efter någon af methoderna i g 54 så, att
man lägger krokliniens högsta punkt vid tvärhufvudets midt.
Ex. Antag att ett tvärhufvud skall konstrueras efter föregående figur
för en belastning P = 9400 ¾, samt med en armlängd A = 135 linier.
Vi få då, efter SS 35 och 148, d% = 0,7 .24 — 16,8 linier, efter (186),
135
h = 2,25 . 16,8 + -jy ~ 37,8 + 9,64, = 47,U eller 47,5 linier; samt
efter (187) b = 16,8. 0,785 . |K -pr- M 1%,19 linier. Nafvets godi-
4:7,5 47,5
styrka blir 0,5 d2 = 8,4 linier, kilens höjd — 0,97 . 16,8 = 11,2 linier,
kilens bredd = 0.2 . 16,8 = 3,4 linier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
