Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Konstruktion af maskindelar - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ro
ká
CO
CO
en
CJ1
CO
ro
= ca
248
Styrlinealerna.
densamma, och således äfven trycket på linealen alltid verkar åt samm,
sida. För att upphäfva tillfälliga lyftkrafter äro de sneda sidoskenorn
anbragta. Tvärhufvudet (af gjutjern) får en glidyta = 4 d’1 = 8 dl
§ 185.
Styrlinealerna.
Styrlinealerna förfärdigas af smides- eller gjutjern. Ligger hela
trycket blott på en lineal, såsom vid de tre sista konstruktionerna och är
denne understödd blott på sina båda ändar, hvilka ligga på ett afstånd från
hvarandra, som är lika med resten 2 R, så tager man, under förutsättning
att linealerna göras af smidesjern,
= 0,4 1
(190)
hvarvid b betecknar linealens bredd, h dess höjd på midten, samt d såsom
förut diametern af den ändtapp, hvilken motsvarar det på tvärhufvudet
verkande trycket P.
Om två linealer i stället för en upptaga trycket, så multiplicerar man
resultatet ur föregående formel med 0,7.
Ex. Låt R vara = 135 linier, d = 18 Hnier,
blir, om fyra linealer användas {såsom i fig. 258),
b = 27 lin
h = 0,7 . 18 . 0,4
v%-
0,7 ■ 16,1 = 11,27 linier.
Gjutjernslinealer få vanligen icke någon enkelt rektangulär, utan en
mera sammansatt tvärsektion. Sedan tvärsektionens form blifvit bestämd,
kan man dock lätt härleda dimensionerna på en sådan af dem, som man
funnit för smidesjernslinealen.
Trycket på linealerna är vid midten starkare än vid ändarne. För att
förekomma deraf härflytande ojemn afnötning af linealytorne, anbringar man
CJ1
CO
CD
ro
CO
IS
11 .
CO
CO
CO
CO
CO
"Gjwtjerns-rör.
249
i desamma oljeränder, som från midten tilltaga i bredd mot ändarne, så att
de der nästan upptaga linealens hela yta.
Vid gjutjerns-linealer äro dessutom sidolister, till oljans
sammanhållande, mycket att rekommendera.
CO
CO
XX( RÖR OCH RÖR-FÖRBINDKIKGAll.
§ 186.
Empiriska formler för godstjockleken hos rör.
Man begagnar vid maskinbyggnad allmännast rör af gjutjern eller
smidesjern; mindre ofta användas rör af gjutstål, brons, koppar,
bly och trä. Vid alla dessa rör spelar fabrikationen en så vigtig rol, att man
vid godstjocklekens bestämmande icke behöfver fästa något afseende på det
inre trycket, så vida ej detta är mycket stort, hvarför rent empiriska formler
lämpligast användas. Sådana’ formler äro derföre äfven här framställda.
Om D betecknar rörets inre diameter, samt d dess godstjocklek, båda
uttryckta i linier, så tager man:
för vatten- och gasledningsrör af gjutjern:
’ =2-7 + 1................(191)
för ångrör af gjutjern:
6 = 4 + £r.................(192)
50
för ångcylindrar och utborrade pumpstöflar af gjutjern:
^ = 6’7 + 4................(193)
hvilken tjocklek å godset bör finnas qvar efter fulländad borrning.
Ex. Ett pumprör af 100 liniers inre diameter får, efter (191), en
aodstjochleh, d = 2,7 + §l§ H 3,95 eller 4 linier; ett ångrör af samma
100 _
diameter skall, enligt {192), hafva godstjockleken ö = 4 + -^ = o
linier. De 67 linier vida luftledningsrören till borr- och
ventilerings-apparaten vid Mont-Venis-tunneln, som äro utsatta för en inre
spänning af 5 atmosferers öfvertryck och på en sträcka af 2000 till 2700
fot äro utsatta för stora, naturliga temperaturförändringar, skulle, enligt
67
(191), hafva en godstjocklek S = 2,7 + ™ = 3,54 linier; men äro i verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
