Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Konstruktion af maskindelar - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 Ventiler.
Förestående tabell angifver rörens vigt för löpande fot utom
flänsarne. För att bestämma de sednares vigt förvandlar man dem till
ihåliga cylindrar af inre diametern D, tjockleken å och längden l, hvarefter
man kan bestämma vigten efter tabellen. Längden l finnes med tillräcklig
noggrannhet efter följande formel:
i rlľ
4 1 9 •––ill ............<208)
hvarvid förutsattes, att flänsen är konstruerad i enlighet med relativ-måtten
uti fig. 263. Med antagande af några värden på — erhålles af (208)
följande talserie:
— = 0,02 0,03 0,04 0,06 0,08 0,10 0,12 0,14 0,16
— = 9,48 9,59 9,78 10,15 10,50 10,84 11,17 11,39 11,82
å
som visar att i medeltal l kan antagas = 10 å.
Ex. En rårledning af 400 fots längd, bestående af 10 fot långa
gjutjernsrör af 100 liniers vidd och 4 liniers godstjocklek, får 40 rör.
Hvart och ett väger utan /länsar, efter spalten 4, raden 17, 10 . 58,29 =
8 4
582,9 ¾. För bestämmande af fiänsarnes vigt har man, — = —— =
0,04, således l — 9,78 å = 4 .9,78 = 39 linier. Häraf fås hela
rörlängden, flänsarne inbegripna, 1000 + 39 linier eller 10,39 fot. Med
flänsarne väger således hvarje särskildt rör 10,39.58,29 = 605,63 S, och alla
rören tillsammans 40 . 605,63 eller 24225 9>>
XXI. VENTILER.
Indelning af ventilerna.
Ventiler kallas sådana inrättningar uti rörledningar och kärl, genom
hvilka det blir möjligt att lätt öppna och afstänga desamma, så att
genomgången tidtals kan hämmas och tidtals lemnas fri. De i en utomordentlig
mängd af former förekommande ventilerna kunna indelas i två
hufvud-klasser, nemligen:
O
CO
OD
CJ1
ICO
ko
ICO
ro
ICO
niiiiii
yiyj
M
Glid-ventiler.
1. Glid- eller släp-ventiler.
2. Lyft- eller stig-ventiler.
Till glidventilerna höra bland andra kranar och slider och öfverhufvud
alla de ventiler, vid hvilka den afstängande kroppen har att glida öfver
sin motform, for att tillsluta uti denne befintliga öppningar eller lemna
dem fria;- till lyftventilerne räknas alla de ventilkonstruktioner, vid hvilka
den afstängande delen måste höjas eller lyftas från genomgångsöppningen,
såsom förhållandet är med luckor, koniska och kul-ventiler.
Hvardera af de båda hufvádklasserna sönderfaller åter i två
under-afdelningar, om man uppfattar rörelsen hos den slutande kroppen såsom en
vridning kring en axel. Denna axel kan nemligen antingen ligga på
något ändligt afstånd eller vara oändligt långt aflägsen; af denna anledning
kunna glidventilerna indelas uti:
a) Kranar eller cirkulära slider,
b) Slider med rätlinig rörelse,
och lyftventilerna uti:
a) Luckor eller ventiler med ledgång.
b) Eätlinigt lyftade ventiler.
I enlighet med denna indelning skola i det följande de vigtigaste
och mest brukliga ventilslagen afhandlas.
A. (xlidventiler.
§ 195.
Den koniska kranen.
Vid den koniska kranen är ventilspegeln en stympad kon. Fig.
272 och 273 visa två former af den brukliga koniska kranen.
Genomgångsöppningen göres aflång, för att minska nyckelns tjocklek. Lutningen hos
nyckelns sidor tager man för hvardera till 1/9; så att t. ex. en krannyckel
20
af 20 liniers längd ofvantill har 2 . — eller 4,44 liniers större diameter,
än nedtill. För tjockleken i godset, S, begagnar man, om ventilhuset är
af gjutjern, formeln (192), efter hvilken man har S = 4 + —. Ventil-
hus af brons få flänsar såsom gjutjernshus, men endast a/3 af dessas
väggtjocklek.,
Figg. 274—277 visa fyra förändringar af den koniska kranen. Fig.
274 vinkelkran, figg. 275 och 276 två trevägskranar och fig. 277
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
