Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen: Konstruktion af maskindelar - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ro
co
OD
CJ1
CO
IO
284 Kettingars vigt.
§ 213.
Kettingars jernlängd och vigt.
Längden S af den stång, af hvilken en ketting af längden L kan
tänkas vara förfärdigad, förhåller sig till L, såsom längden s af en
utsträckt ring till dess verkliga inre längd /, eller:
§31...............Wm
För afbränning vid utsmidningen måste för hvarje länk ett stycke
af längden — tilläggas, så att, medelst afbränningen, S öfvergår i aS1,
för hvilket gäller att:
S1 d
(244)
För de ofvan anförda tre slagen af kettingar har man:
d d S.
s s + — l s o s H—r- = —L
Kettingens beskaffenhet. — 2 —r t — ^r " L
a –––––- a l L —;—
d l
1) trång öppen ketting 9,6 10,1 2,6 3,68 3,8 9
2) vid » » 11,0 11,5 3,5 3,14 3,28
3) stagketting...... 10,6 11,1 3,0 3,53 3,70
Man ser häraf att kettingar med långa ringar äro lättare än
kort-ringade, hvarför för stående (spänn-) kettingar, mycket långa länkar äro
att rekommendera och äro äfven begagnade.
Vigten G0 för löpande fot är — gånger så stor, som vigten af en fots
längd af den enkla jernstången af grofleken d. Man finner
för öppna kettingar med korta ringar:
G0 = 0,1391 d2...............(245)
för öppna kettingar med långa ringar:
G0 = 0,1169 d2...............(246)
för stagkettingar:
G0 I 0,1446 d*...............(247)
CO
JiiiililJJ
oo
oa
CJl
U3
ICO
CO
ICO
ro
2 §
oo
CO
CO
oo
oo
Kettingars vigt.
285
Vid de sista är, för gjutjernsstaget, vid hvarje länk en cylinder af
diametern och längden d tillagd, såsom i det närmaste motsvarande vigten
af staget. Den längre ned införda tabellen upptager värden, som erhållits
efter dessa formler.
Äfven här finnes såsom vid linorna ett konstant förhållande mellan
den löpande vigten och bärkraften. Man erhåller nemligen följande
afrun-dade värden:
För den öppna kettingen med korta ringar G0 =
» » » » » långa » G0~~
» stagkettingar
1350
0 1680
Höj
0 1 2020,
(248)
I sammanhang härmed och med afseende tillika
slagens brottmoduler finner man slutligen:
de tre ketting4
För den
trånga öppna kettingen bärlängden 1350 fot; afslitningslängden 5720 fot.
vida » » » 1680 » » 6740 »
stagkettingen bärlängden 2020 » » 7070 »
Således kunna ankarkedjor vid de största djupen af Atlantiska oceanen,
(6 700—13500 fot) lätt skadas eller till och med afslitas genom sin egen!
vigt, då deras afslitningslängd i vatten blott ökas till ungefär 9/8 af de ofvan
uppgifna talen.
Den nyligen uppkomna Weissenbornska kedjan, som man
träffande kallat sleifkedja, kan likasom stagkettingar icke komma i oordning
och har en ännu större bärlängd än denna, nemligen 2 360 fot, vid använd-1
ning af 170 ¾:s dragspänning i tvärsektionerna, och torde således vara
ganska brukbar. Vaucansons eller hak-kedjan är ganska svag, dess
bärlängd går ej öfver 674 fot.
På sednare tider förekommer Galle’ska eller länkkettingen
med fördel använd såsom lastketting (vid ingeniör Neustádt’s kran). Dess
bärlängd är liten, nemligen vid goda proportioner och 170 ¾:s dragspänning
i tvärsektionerna, blott ungefär 1010 fot, men kettingen är dock ganska
lämplig vid särskildta fall. I allmänhet har en ketting såsom af (243)
synes ett så mycket gynnsammare förhållande mellan bärkraft och egen
vigt ju längre länkarne äro i förhållande till jernets groflek, så att stående
kettingar ganska lämpligt göras af stänger med anvällda öron eller
öfver-hufvud af mycket .långa länkar.
OO
OO
en
a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
