Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det konstitutionella styrelsesättet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
havet» och innehåller en jämförelse mellan Englands
styrelsesystem och Förenta staternas. I densamma gör
förf. bl. a. följande uttalanden.
Man tillägger vanligen den engelska rasen upphovet
till det representativa systemet. Klarare och
obestridligare är dock enligt Gladstone dess rätt till vad han
kallar den stora politiska upptäckten: konstitutionellt
kungadöme.
Han gör en teckning av detsamma och framhåller
därvid, att »värdigheten och den synliga yttre
auktoriteten skola ligga helt och hållet hos kronans bärare, men
arbetet till det väsentliga och ansvaret helt och hållet hos
dess tjänare» (ministrarna). »Härav följer utan tvivel»,
heter det vidare, »att om skiljaktigheter uppstå, det är
deras uppfattning, vilka uttänkt och planerat
regeringsarbetet, som ytterst måste bli gällande. Makt kan skiljas
från enbart arbete men ej från arbete förenat med
ansvarighet.[1] Monarkens verksamhet skall alltid vara medelbar,
beroende på medverkan av rådgivare. Det kan i
England ej finnas en illojalitet mera betänklig till sina följder
än den vidskepelse, som ävlas att anvisa suveränen ett
särskilt, högre liggande område av politisk verksamhet.[2]
Anonymt kryperi har antytt en sådan lära; men den
kan icke fås att trivas i England mera än bengaliska
djungler på Salisbury Plain.»
Sedan författaren framhållit, att monarkens rätt att välja
ministrar praktiskt taget är begränsad genom parlamentet,
skildrar han monarkens ställning i själva riksstyrelsen
sålunda: »Han är beträffande alla ärenden, som komma
för ministären, berättigad få kunskap och tillfälle till
överläggning utan annan gräns än den som sättes av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
