Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det konstitutionella styrelsesättet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
doktor Carl Herslow. Han anför följande passus ur den i
andra kammaren å regeringens vägnar avgivna
redogörelsen för krisen: »En av de självfallna följdsatserna
av huvudgrundsatsen om rådgivarnas fulla ansvarighet
är, att det är deras uppfattningar i politiska ämnen som,
så länge de av konungen bibehållas som rådgivare,
måste bestämma regeringspolitiken.» Därefter fortsätter
hr Herslow: »Regeringsformens § 4: »Konungen äger att
allena styra riket, på det sätt denna regeringsform
föreskriver» skall sålunda enligt hr Staaffs uppfattning
översättas sålunda: Konungen äger egentligen ingen rätt att
lägga sig i rikets styrelse; han får ej ens yttra sig i
statssaker utan att först spörja ministären; ty
riksstyrelsen bestämmes av statsrådet allena. Och
ansvarighetslagens bud, att statsrådet »endast må konungen råd
giva men ej jämte honom regera» skall hädanefter
tolkas så: »Statsrådet skall regera ej blott jämte konungen,
nej, utan ock över konungen.»
I förbigående må erinras, hurusom ordet »allena» i
4 § Regeringsformen mera än en gång varit föremål för
allvarlig kritik, såsom kunnande giva anledning till
missförstånd. Och vid 1840—41 års riksdag föreslog
konstitutionsutskottet på eget initiativ, att detta ord skulle
borttagas ur texten. Förslaget antogs att vila till
grundlagsenlig behandling av borgare- och bondestånden,
varemot ridderskapet och adeln samt prästeståndet funno den
föreslagna förändringen obehövlig. Då med anledning
härav frågan blev föremål för omröstning i förstärkt
konstitutionsutskott, antogs förslaget i överensstämmelse
med borgare- och bondeståndens mening att vila till
vidare grundlagsenlig behandling, men vid nästföljande
riksdag blev detsamma av ridderskapet och adeln samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
