Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det konstitutionella styrelsesättet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kulturelement hos många andra nationer, spelar hos
oss ingen sådan roll.
Och som bekant har den härskande historiska skolan
hos oss med sin lärofader Harald Hjärne i spetsen tvärtom
hävdat en åskådning, som — för ingen del med
vetenskapens sökande lugn utan med den mest glödande
passion — förfäktar satsen om den personliga
kungamaktens eviga rätt och helgd i Sveriges statsliv.
Lyckligtvis finnes det emellertid mot hela denna skola
att sätta en man, inför vilken densamma, lärofadern icke
undantagen, möjligen skulle kunna betecknas med det
namn herr Hjärne själv nyligen i en tidningsartikel[1] gav
åtskilliga politiska motståndare: »dagens småttingar».
Och då jag finner, att Erik Gustav Geijer fortfarande
citeras såsom auktoritet av herr Hjärne själv, kan man ju
kanske hoppas, att det skall kunna väcka någon
eftertanke att erinra om vad en sådan man haft att säga
om det svenska kungadömets ställning och betydelse
under konstitutionellt skede.
I den nyss omnämnda artikeln åberopar herr
Harald Hjärne Geijers bekanta ord: »Sveriges historia
är dess konungars». Men då sålunda den store
historikern Geijers ord om flydda tider anföras, skulle det
icke också vara skäl att anföra den store politiske
tänkaren och siaren Geijers åsikt om det konstitutionella
kungadömet? Vi behöva nämligen icke vara i okunnighet
om den. Det är i ett märkligt brev till Hans Järta
den 24 februari 1838, som Geijer framlägger sin
uppfattning av den svenska kungamaktens framtida
ställning. Han gör det efter att först ha utvecklat sin
orubbliga övertygelse, att folkrepresentationen måste med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
