- Project Runeberg -  Kontinentalsystemet : den stora handelsspärrningen för hundra år sedan /
19

(1918) [MARC] Author: Eli F. Heckscher
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kontinentalsystemets förutsättningar. Handelspolitik — Sjöspärrning — Fastlandsspärrning — Ekonomiska idéer - II. Sjöspärrning - Merkantilistisk innebörd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det nu pågående kriget aflidne amerikanaren amiral Mahan (i sina för
kontinentalsystemets historia mycket gifvande böcker Influence of
Sea Power upon the French Revolution and Empire, 1893, och Sea
Power in its Relations to the War of 1812, 1905), behärskas alltför
mycket af tanken på sjömakten för att ägna tillräcklig uppmärksamhet
åt sammanhanget med den ekonomiska politik och det ekonomiska
lif, som ej kunna undgå att existera också till lands.

I sjöspärrningens yttre system intar blockaden af fiendens hamnar
och kuster utan all fråga medelpunkten. Det utmärkande för politiken
var Englands vana att genom s. k. pappersblockad påbjuda spärrning
af långa kuststräckor, som det ej kunde eller ville spärra effektivt
genom tillräckliga sjöstyrkor, och att på grund häraf kapa neutrala fartyg
på väg nära nog till hvilken fientlig hamn som helst. Sin mest ytterliga
form fick denna sträfvan i ett uppgifvet yttrande af den engelske
amiralitets- (d. v. s. prisrätts-)domaren Sir James Marriott 1780, under
kriget med de amerikanska koloniernas europeiska bundsförvanter
Frankrike och Spanien, att dessa länders hamnar utan vidare voro
blockerade genom själfva sitt geografiska läge.[1] Mot denna
centralpunkt i Englands sjökrigspolitik var det de neutralas ovilja kanske
främst vände sig. Krafvet att blockaden skulle vara effektiv, d. v. s.
blott gälla platser som voro så väl bevakade, att de ej kunde anlöpas
utan öfverhängande fara för uppbringning, spelade därför en hufvudroll
bland de fem ryktbara punkter den danske statsmannen A. P.
Bernstorff uppställde 1778 och som lades till grund för 1780 års ovanligt
framgångsrika svensk-dansk-ryska väpnade neutralitetsförbund.

Merkantilistisk innebörd



Blockaden hade utan tvifvel sin rot i belägringen, såsom den svenske
folkrättslärde dr Nils Söderqvist framhållit, och åsyftade alltså i
princip liksom denna en verklig afspärrning af fiendens område, framför
allt i afseende på tillförsel. Här framträder alltså genast den yttre
motsatsen till den merkantilistiska handelspolitiken; ty denna ville ju
tvärtom uppmuntra fiendens tillförsel och skulle sålunda ha ansett en
konsekvent tillämpning af blockadprincipen rent af som en förmån
för fienden, i den mån hans tillförsel hämmades, och som en förmån
för det egna landet blott i den mån blockaden motverkade afsättningen
till utlandet af fiendens egna varor. Förklaringen till denna
egendomliga och viktiga men vanligen förbisedda motsättning kan ej vara
någon annan än den, att blockadinstitutet uppstått under den
förmerkantilistiska perioden. Men med den styrka, de merkantilistiska

[1] Söderqvist, Le blocus maritime (1908) 44 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:13:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kontsyst/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free