Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kontinentalsystemets förutsättningar. Handelspolitik — Sjöspärrning — Fastlandsspärrning — Ekonomiska idéer - IV. Ekonomiska idéer med hänsyn till Englands ställning - Englands statsskuld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
KAP. I. KONTINENTALSYSTEMETS FÖRUTSÄTTNINGAR
Englands
statsskuld
hvilket ej kunde undgå att återverka på hans uppfattning om styrkan
hos den förnämsta handelsstaten. Den bekante kemisten Chaptal,
inrikesminister under konsulatet och sedermera nära förbunden med
kejsardömets industripolitik, skildrar i sina minnen Napoleons ovilja
mot köpmännen, som blott bytte ut varor, medan fabrikanterna
tillverkade dem, och som med en affär på en million blott gåfve
sysselsättning åt två—tre biträden, medan industrimännen med samma
omsättning underhölle fem—sex hundra familjer. Och att Chaptal härvid rätt
återgifvit Napoleons uppfattning, som ju i så fall ej afveke nämnvärdt
från andra ekonomiskt otränade personers, blir så mycket sannolikare
när man ser den fullkomliga köld, hvarmed kejsaren från första stunden
förespådde, att kontinentalsystemet skulle ruinera sådana
handelsstäder under hans direkta eller indirekta välde som Lyon, Amsterdam
och Rotterdam.1
Tron på det vacklande i Englands ställning berodde emellertid ej
blott på dylika allmänna ekonomiska föreställningar utan stärktes också
af en hel mängd påtagliga drag, som ej kunde undgå att ge uttryck af
begynnande ekonomiskt förfall; det kan icke nog starkt betonas, hur
länge man trott sig se tecken därtill. Ett af de viktigaste bland dessa
drag var under den nu ifrågavarande tiden den svindlande ökningen i
Englands statsskuld, särskildt sedd emot bakgrunden af en allmänt
omfattad föreställning, att en dylik utveckling oundgängligen måste leda
till statsbankrutt. 1700-talets ekonomiska litteratur i själfva England
är full af Kassandra-spådomar om den förestående ruinen på grund
af skuldsättningens tillväxt. Ja, när Macaulay i en bekant passus säger,
att med undantag af Burke ingen författare allt sedan den fonderade
engelska skuldens första tid insett den trygghet landets allmänna
ekonomiska utveckling utgjorde emot dessa faror, kan ej ens det undantag
han anger anses riktigt. Särskildt intressant är härvidlag Adam Smiths
framställning. Den uppfattning af de europeiska statsskulderna som
framträder i Wealth of Nations är genomgående anmärkningsvärdt
pessimistisk. Enligt Adam Smiths mening komma de fonderade
skulderna i längden att ruinera alla de stora staterna, liksom de redan
alltmera försvagat dem. Och äfven om han anser England genom sitt
bättre skattesystem mer än de flesta länder i stånd att hålla sig uppe,
varnar han för alltför stor optimism i afseende på dess förmåga att
1 Chaptal, Mes souvenirs sur Napoléon (1893, författade kort efter 1815)
274—79. — Bref till Louis af Holland 15 dec. 1806 (Lettres inédites de Napoléon
I:er, ed. Lecestre, 1897, nr 134).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
