Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Kontinentalsystemets tillkomst och yttre förlopp. Berlin- och Milanodekreten 1806 och 1807 — Orders in Council 1807 — Förenta staternas själfblockad 1807—1812 - Förenta staternas politik 1806—1812 - Embargolagen 22 dec. 1807
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNAS POLITIK
89
Berlindekretet den 21 november 1806 föranledde genast en fråga från
amerikanska sändebudet i Paris till franske marinministern viceamiral
Decrès om det nya påbudets tolkning till sjöss, och då detta — i
kejsarens frånvaro —- utföll i gynnsam riktning, förelåg ingen omedelbar
anledning till oro från amerikansk sida; tvärtom klagades det i
England, att amerikanarna gjorde gemensam sak med Napoleon för att
tillhandahålla de industriprodukter Frankrike eljest brukat få från
England. Icke heller den »första» engelska Order in Council, i januari
1807, gjorde med sin begränsade räckvidd någon större ändring häri,
och följaktligen fortgick ännu under större delen af år 1807 den
blomstrande amerikanska handeln och sjöfarten ej blott oförminskad utan
rent af ytterligare vidgad, såsom framgår af den förut (sid. 70)
meddelade tabellen; året 1807 betecknade i verkligheten höjdpunkten för
Förenta staterna på handelns och sjöfartens område för långliga
tider.
Men före årets slut skulle omslaget inträffa. Början gjorde den
autentiska lagtolkning Napoleon såsom ensam beslutande gaf af sitt
Berlindekret, hvarigenom det kom att gälla också till sjöss; så följde
de nya engelska Orders in Council i november och Napoleons
Milano-dekret i december.
Allt detta utlöste den stora amerikanska motaktionen, som också,
i den mån det gällde England, påverkades af det senaste öfvergreppet,
den s. k. Chesapeakeaffären (juni 1807). Ett engelskt krigsfartyg
begärde att få visitera den amerikanska fregatten Chesapeake i syfte
att återtaga uppgifna deserterade engelska matroser; och då detta
naturligtvis vägrades, besköt det och gjorde sig till herre öfver det
amerikanska krigsfartyget samt borttog fyra man af besättningen.
Härtill fogade sig amerikansk förbittring öfver engelsmännens vana
att »pressa» till sjökrigstjänst matroser på amerikanska handelsfartyg
under uppgift att de — såsom födda före Förenta staternas
själfständighet — vore engelska medborgare; och detta i förening med
Chesa-peake-affären utlöste en våldsam diplomatisk fejd.
Hvad som gaf närmaste stöten till det amerikanska kommersiella
eller snarare anti-kommersiella ingripandet var emellertid ej Englands
åtgöranden utan Frankrikes, nämligen den nya tillämpningen af
Berlindekretet, som ledde till att ett strandadt amerikanskt fartyg, Horizon,
fick den del af sin last, som hade engelskt ursprung, förklarad för god
pris. Äfven de nya Orders in Council voro dock, faktiskt ehuru ej
officiellt, kända i Förenta staterna då kongressen och presidenten den
Embargolagen
22 dec. 1807
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
