Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - I. Olika typer af verkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
KAP IV. KONTINENTALSYSTEMETS VERKNINGAR
På den egentliga kontinenten måste kontinentalsystemet komina
att verka såsom en gigantisk och till det yttersta fullföljd protektionistisk
politik, som genom att utestänga främmande varor drifver fram
inhemsk produktion af alla de slag som öfver hufvud taget finna
användning inom landet eller fastlandet. Så till vida ger kontinentalsystemet
liksom det f. n. rådande läget möjlighet att studera verkningarna af
högprotektionismen, drifven med yttersta våldsamhet och alla statens
resurser under en kort tidrymd; olikheten mot den regim, som utmärker
de afspärrade fastlandsstaterna under det nu pågående kriget, är endast,
att en dylik protektionism då var fritt vald, medan den nu är utifrån
påtvingad. Systemet liksom det nu rådande tillståndet företer å andra
sidan en betecknande och mycket ödesdiger olikhet mot den vanliga,
i fred rådande protektionismen — nämligen att importhindren inom
denna senare vanligen endast omfatta industriens och jordbrukets
produkter, ej industriella råvaror, medan kontinentalsystemets natur
af allmän själfblockad framtvang eller åtminstone borde ha framtvungit
en lika rigorös af spärrning mot alla slag af sjöledes införda varor.
Fast-landshärskarens sträfvanden måste följaktligen komma att inriktas
på anskaffning af råvaror inom det egna området, hvilket alltid är en
uppgift som möter mer oöfverstigliga gränser än den att inom egna
landamären verkställa själfva förädlingen. Och i den mån en dylik
sträfvan misslyckades, stod man inför en ohjälplig motsats inom den
egna politiken. Antingen måste man nämligen då offra den industriella
utveckling, hvarigenom Englands ställning som »världens fabrik» var
afsedd att krossas, eller också måste man ta emot råvaror genom
medverkan af hafvens behärskare och därmed misslyckas i uppgiften att
förstöra Englands handels- och sjöfartsmakt samt följaktligen också
att besegra det genom öfverflöd. När Mollien talar om den
»oförklarliga motsägelsen» mellan hindren för råvarutillförsel och förbuden för
engelska industriprodukter, emedan de förra befordrade Englands
industri mer än de senare skadade den, sätter han därför fingret på en
olöslig dubbelhet i kontinentalsystemets själfva princip.1
På fastlandet inträdde emellertid vidare en annan motsats, som
icke alls låg i kontinentalsystemets idé men som blef en följd af att
Englands nederlag ej var Napoleons eller hans systems alltbehärskande
tanke i den utsträckning som han vanligen lät påskina. Såsom redan
den föregående framställningen flerstädes visat, stod nämligen det
rent protektionistiska syftet för Frankrikes egen räkning faktiskt som
1 Mollien II 462, III 32 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>