Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - II. Frankrike - Lyxindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
KAP. IV. KONTINENTALSYSTEMETS VERKNINGAR
allt på textilindustriens område, och de stridiga tendenserna
framträdde icke inom någon näringsgren så starkt som där.1 Likväl var
en mycket stor del af den franska textilindustriens utveckling icke
blott utan sammanhang med själfva afspärrningspolitiken utan
tvärtom ett bevis för dess begränsade räckvidd. Detta gällde allt hvad
Lyxindustri lyxindustrier heter, och däribland främst Frankrikes lysande,
historiska textilindustri sidenmanufakturen. Vi, som stå under trycket af
en hård afspärrning och inknappning, inse bäst det otänkbara i att
lyxproduktionen under ett dylikt läge skulle kunna svälla ut och
taga allt flere former, samt kanske än mer omöjligheten af att
regeringarna — hur stort deras oförstånd på det ekonomiska området
eljest är — rent af skulle uppmuntra för att ej säga med alla medel
framdrifva en dylik utveckling. När allt detta var fallet i första
kejsardömets Frankrike, ligger det alltså i sakens natur, att orsaken
ej kan sökas i kontinentalsystemet betraktadt som spärrningsåtgärd
mot England. Däremot sammanhänger det mycket intimt med den
allmänna protektionistiska tendens, som fullständigt behärskar
Napoleon och utgör förklaringen äfven till kontinentalsystemets
egendomliga skaplynne, till skillnad från dess nuvarande motsvarigheter. Just
Frankrikes historiska lyxindustrier var det som arftagaren af
Bourbonernas traditioner mest tveklöst och entusiastiskt understödde, och
främst i sidenindustriens intresse bedrefvos å ena sidan licenssystemet
med dess förpliktelse att exportera franska industriprodukter och å
andra sidan de handelspolitiska åtgärderna emot bundsförvanterna,
som innefattade monopolisering af italienskt silke för den franska
sidenindustriens behof samt alla tänkbara mått och steg emot denna
industris utländska medtäflare.
1 För Frankrike: Chaptal, De Findustrie franfoise I—II (1819). — Levasseur,
Hist. d. cl. ouv. 1789—1870 I, särskildt bok II kap. 5—6 och bok III kap. 2—3. —
Darmstädter, Stud. z. nap. Wirtsch. pol. (i Vjschr. f. Soc.- u. Wirtsch. gesch. II). —
Tarle, KontinentaPnaja blokada I (nästan uteslutande ägnad åt Frankrikes industri
och handel). —Ballot, Les prèts aux manufactures (Rev. d.’ ét. Nap. II).—■ För
de införlifvade områdena: Varlez, Les salaires dans 1’industrie gantoise I (1901) 9—■
36 och annexes 3 och 4, II (1904) sid. XXIV—XXXII. — Herkner, Die
oberel-sässische Baumwollindustrie und ihre Arbeiter (1887) 35—93. — Darmstädter,
Die Verwaltung des Unter-Elsass (Bas-Rhin) unter Napoleon I. (Z. f. d. Gesch. d.
Oberrheins XIX, 1901) 631—72. — Zeyss, Die Entstehung der Handelskammern
u. die Industrie am Niederrhein 62—90, 103—129. — För jämförelse med England
främst: Mantoux, La révolution industrielle en Angleterre au 18:e siècle (1906);
därjämte: Baines, History of the Cotton Manufacture of Great Britain.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
