Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - II. Frankrike - Ylle- och linneindustri - Bomullsindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
KAP. IV. KONTINENTALSYSTEMETS VERKNINGAR
len af nuvarande Rhenprovinsen (Niederrhein). I sina numera
världsberömda textilcentra Aachen och Köln m. fl. funnos där nästan de
enda industriorter den gamla franska industriens egna män erkände
som jämbördiga medtäflare inom den finare klädesindustrien.1
Af-spärrningen gent emot England gjorde visserligen också här sitt till,
och än mer gjorde kanske afspärrningen mot Frankrikes kontinentala
medtäflare. Men icke heller här kan man tala om någon i minsta mån
afgörande verkan just af kontinentalsystemet, eftersom ylleindustrien
var gammal i Frankrike och icke bragtes till väsentligt högre blomstring
än före revolutionen, trots att åtskilliga nya specialiteter upptogos
och äfven vissa tekniska framsteg förekommo, hvarom mera strax.
Det var alltså hufvudsakligen för de tidigare utomfranska eller såsom
tullutland behandlade områdena som politiken fick sin betydelse, i
det att den gjorde dem delaktiga i afsättningen på den — åtminstone
enligt afsikten — hermetiskt slutna franska marknaden.^ Exporten
hade enligt Chaptals beräkningar rent af gått tillbaka, om man räknar
med enbart det gamla franska området, ehuru inhemsk afsättning och
totalproduktion hade vuxit sedan 1789. Läget var mindre gynnsamt
beträffande linneindustrien, där äfven af de införlifvade områdena
endast det belgiska (Gent) visade någon starkare utveckling.
Särskildt i afseende på linneindustrien men i hög grad också
beträffande yllemanufakturen gäller det emellertid, att den jämförelsevis
långsamma utvecklingen hade sin orsak i den enastående, för samtidens
ögon rent fenomenala expansionen inom den yngsta af
textilindustrierna, bomullsindustrien. Här är det intet tvifvel att man står inför en
verkan af kontinentalsystemet, ty å ena sidan var hela denna
näringsgren ganska outvecklad före revolutionen, och å andra sidan var
Englands konkurrens här mer öfvermäktig än på någon annan punkt inom
hela näringslifvet. Franska folket hade redan hunnit vänja sig vid
bom-ullsväfnaderna till den grad, att importförbudet 1806 var allt hvad
som behöfdes för att drifva upp den inhemska produktionen med
svindlande fart, i synnerhet som grunden i stort sedt var lagd genom
de många förbuden och afspärrningarna under hela det föregående
årtiondet.
Äfven här var det två införlifvade områden, som företedde den
våldsammaste tillväxten, nämligen dels Mülhausen i öfre (södra)
1 Se ett yttrande af klädesindustriens ledande man Ternaux d. ä., i Gonseil
g^néral des manufactures omedelbart efter restaurationen, tryckt hos Levasseur,
a. a. I 732 (App. A).
[-Bomnllsiudu-stri-]
{+Bomnllsiudu-
stri+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
