Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - II. Frankrike - Bomullsindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
KAP. IV. KONTINENTALSYSTEMETS VERKNINGAR
äro uppenbart partiska för den nya industrien men som trots detta
på många punkter äro de tillförlitligaste man har att tillgå, var
produktionen af bomullsgarn redan tillräcklig för inhemska behof så när
som på de finaste numren (i verkligheten dock på sin höjd upp till n:r
60). Äfven af väfnader hade enligt hans mening importen nedgått till
omkring 6 % af siffran för 1’ancien régimes sista år, hvarvid dock den
enligt en mängd uppgifter mycket afsevärda insmugglingen säkerligen
lämnats å sido. Anmärkningsvärdt är också, att en tidtals ganska
betydlig export af bomullsväfnader hade börjat.
Uppenbarligen var denna utveckling vid första påseendet ägnad
att inge Napoleon själf och hans medhjälpare stor segervisshet både
som bevis för kontinentalsystemets gagn för Frankrike och som ett
slag emot Englands ekonomiska öfverlägsenhet. I hur hög grad det
hela betraktades som ett led i striden mot England framgår af många
drag. När Napoleon besökte den ryktbaraste af bomullsindustriens
män, Oberkampf, som redan 1760 genom en ryktbar anläggning i
Jouy utanför Versailles lagt grunden till kattuntryckeriet i det gamla
Frankrike, dekorerade han honom med motiveringen: »Vi föra båda
krig med engelsmännen, men Ert krig är det bästa». Och Liévin
Bauwens framlade en underbar dom af den engelska King’s Bench,
hvarigenom han på grund af åtal från lord Erskine(!) in contumaciam
hade dömts till döden, emedan han, »ej nöjd med att ha bestulit
England på garfverikonstens hemligheter, dessutom beröfvat det den
viktigaste grenen af dess handel, dess ögonsten bomullsmanufakturen».
I verkligheten fanns det emellertid ingen punkt, där
kontinentalsystemets båda motsatta tendenser skuro sig så som just här, och
anledningen var naturligtvis, att industrien byggde på en råvara, som
till största delen var oåtkomlig på andra vägar än den förbjudna öfver
hafvet. Från första stunden hängde därför råvarubristen som ett
Damoklessvärd öfver den blomstrande nya skapelsens hufvud samt
föranledde ständiga kastningar i dess ställning och en ständig
osäkerhet. Under år 1808 sysselsatte exempelvis Liévin Bauwens enligt egna
uppgifter den 1 maj 1,269 arbetare men den 1 november endast 230,
och läget uppgafs vara detsamma hos hans konkurrenter;
råbomullspriset steg samtidigt enligt samma uppgifter först från 5:25 francs till
11 å 12 (pr halft kg.) för att därpå sjunka till 6 å 7. Redan 1807 hade
råbomullsbristen börjat göra sig kännbar i Frankrike, och under 1808
framkallade den inom bomullsindustrien en verklig kris, som tog sig
många uttryck. Så t. ex. meddelade prefekten i departementet Aube,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
