Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - III. Det öfriga fastlandet - Det allmänna läget på fastlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
KAP. IV. KONTINENTALSYSTEMETS VERKNINGAR
ningar i egentlig mening och med en ofantlig nedgång i stället för
uppgångi arbetslösheten, jämfördt med fredsförhållanden. Att
utvecklingen har tagit dessa två motsatta förlopp då och nu visar å ena sidan
hur mycket mer plastisk och anpassningsbar den ekonomiska
organisationen har blifvit under det senaste århundradet - så förklaras
frånvaron af rubbningsverkningarna nu men beror å andra sidan
på olikheten mellan de två af spärrningarna det är anledningen till
behofstäckningens oberördhet då. När England ej bättre begärde
än att få öfverösa fastlandet med kolonialvaror och industriprodukter,
måste knappheten, all själfblockad till trots, bli en helt annan än då
de normala varuleverantörerna öfvergå att hindra all tillförsel.
Till sist medverkade den relativa själftillräckligheten autarkien
för fastlandsstaterna uppenbarligen i högsta grad att begränsa
kontinentalsystemets verkningar för folkens behofstäckning. Hvad som
här kommer i första ledet är, att lifsmedelssvårigheterna icke blott
icke tillnärmelsevis hade den betydelse som under det nuvarande
kriget, utan att de på fastlandet praktiskt taget knappast spelade någon
roll alls före vintern 1811—12 med ett enda undantag, nämligen
för Norge. Just att spannmålsproblemet som följd häraf var ett
problem egentligen endast för England hänvisar dess behandling till
afdel-ningen om kontinentalsystemets verkningar i detta land, längre fram
i föreliggande kapitel, och gör en påpekning här tillräcklig.
Trots den begränsning i kontinentalsystemets allmänna verkningar,
som följer af allt detta, kan man ej sluta ögonen för att åren 1811 -13,
efter kriserna i Frankrike, England och de flesta andra länder, betecknas
af en stark försämring i det ekonomiska läget öfverallt på det
napoleonska fastlandet. Karaktären af denna försämring är visserligen
allt annat än klar och skulle förtjäna en verkligt ingående
undersökning, men faktum framträder på mycket skilda håll. Redan på hösten
1810 talar en af de franska handelsspionerna öppet och ganska
drastiskt om det »ganska allmänna tillståndet af illamående (malaise)» i
Tyskland; och sedermera kommer läget alldeles särskildt till uttryck
i de förut påpekade svårigheterna för lyxindustrierna alt finna
af-sättning, hvarjämte svårigheten att öfvervinna 1810- 11 års kris och
dess mer eller mindre latenta fortgång fram till den stora
omhvälf-ningen på grund af Napoleons fall visa samma sak. Just då inträdde
också lifsmedelssvårigheter litet hvarstädes i Europa, hvarigenom
nöden också kom att träffa de vitala delarna af folkens behofstäckning.
Det är visserligen oberättigadt att lägga hela skulden för detta läge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
