Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - IV. England - Importhindrens möjlighet - Englands lifsmedelsimport
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 KAP. IV. KONTINENTALSYSTEMETS VERKNINGAR
har i allmänhet ansetts liktydig med den om dess lifsmedelsförsörjning,
och till större delen är detta också riktigt, eftersom flertalet
importerade industriella råvaror hämtades från transmarina länder och så godt
som alla industriprodukter af betydelse för de breda lagren kunde
tillverkas inom landet. Det bör dock sägas, att såväl
skeppsförnöden-heter, närmast virke, som ull utgjorde undantag härifrån, i det att de
hämtades från resp. Östersjöländerna och Spanien eller Tyskland:
och förut har talats om den knapphet som tidtals yppade sig på båda
dessa varuslag under kontinentalsystemets gång. Det är därför alls icke
uteslutet, att två så fundamentala sidor af krigsbehofven som
fartygs-byggnaderna och truppernas beklädnad skulle ha kunnat erbjuda
svårigheter, om en spärrning af tillförseln från Europa hade genomförts.
Att dessa moment skulle ha blifvit afgörande, är dock föga sannolikt,
då virke liksom äfven andra skeppsförnödenheter kunde fås från
Canada och öfver nio tiondelar af ullbehofvet (på grundval af en
beräkning för år 1800) kan antas ha täckts af inhemsk tillgång.
Påtagligen hade frågan om lifsmedelstillförseln en helt annan räckvidd.
Betydelsen af Englands lifsmedelsimport, hvilken närmast kan
anses liktydig med dess hveteimport, är visserligen allt annat än
klar, eftersom man saknar alla uppgifter om landets egen
jordbruksproduktion.1 Emellertid kan det icke vara något tvifvel om att den
öfverskottsexport, som förut ägt rum, senast inom tjuguårspeiioden
före revolutionskrigens utbrott aflösts af normal öfverskottsimport
och att landets själftillräcklighet sålunda upphört. I absoluta tal
växlade öfverskottsimporten af hvete helt naturligt starkt från år till
år efter skörderesultaten. Sitt maximum under Napoleonskrigen nådde
Storbritanniens import — alltid inberäknadt hvad som kom från Irland
— år 1810 med 336,400 ton, medan ett enstaka år (1808) rent af visade
ett (betydelselöst) exportöfverskott; medeltalet för
kontinentalsystemets period 1807 12 var ett importöfverskott af 104,000 ton. Den
absoluta betydelsen af denna siffra blir tydligare, om man vid dess
sida ställer upplysningen, att Sveriges hveteimport under tiden närmast
före världskrigets utbrott 1914 var omkring 200,000 ton och dess
sammanlagda hvete- och rågimport omkr. 300,000 ton, sålunda respektive
1 Se utom Porter, Tooke och Smart, Econ. Annals: Mc Culloch, Dictionary,
practical, theoretical, and historical, of Commerce and Commercial Navigation
(New Ed., 1852), art. Corn Laws and Corn Trade, och Cunningham, Growth of
Engl. Industry and Commerce II3 703 ff. — Engelska siffror efter rymd (quarters
å 8 bushels) äro omräknade till vikt efter normen 1 bushel = 28,2 kg.
Englands
lifs-medelsimport
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
