Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kontinentalsystemets verkningar för Englands och fastlandets ekonomiska lif - IV. England - Englands penningväsen - Englands kreditsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGLAND
255
erfarenheten från det utländska betalningsväsendets omläggning genom
Rothschilds medverkan från och med 1813, att icke dessa betalningar
medförde något ofrånkomligt behof af guld- eller silfverexport; och för
öfriga ändamål var denna export ett i valutapolitikens allmänna läge
skäligen betydelselöst medel att i någon ringa mån begränsa den
engelska valutans värdefall utan inskränkning i sedelcirkulationen.
Härmed är svaret redan till stor del gifvet också på den ännu
återstående frågan, nämligen om kontinentalsystemets betydelse för
hållbarheten i Englands kreditväsen. Om man ansåg, att Englands kredit
stod och föll med Englands banks metalliska kassa, så hade hvarken
Napoleons åtgärder eller valutaförsämringen varit något hinder att
bevara guldkassan, såsom nu visats. Visserligen saknar själfva
uppfattningen om guldkassans betydelse för ett pappersmyntfotslands
kredit stöd i både teori och erfarenhet, ehuru föreställningarna härom
ifrigt ha närts i alla tider; och det är svårt att inse, hvilka olägenheter
som skulle ha följt, om Englands banks kassa fått sjunka till samma
nivå som vid »bankstängningen» 1797 eller ännu lägre. Men ville man
undvika saken, kan det som sagdt ej ha inneburit oöfverstigliga
svårigheter, såsom äfven den följande erfarenheten visade.
En helt annan och långt mer djupgående fråga är, i hvad mån
Englands kreditsystem hade kunnat bringas i oordning genom de
allmänna svårigheter och rubbningar kontinentalsystemet i förening med
en mängd andra faktorer vållade dess ekonomiska lif. I afseende pä
statens kredit förekom intet dylikt; statsskuldväsendet var så fast
grundadt, att det utan svårighet uthärdade påfrestningen, ehuru
revolutions- och Napoleonskrigen visserligen af flere skäl torde ha ställt
sig dyrbarare än fallet blifvit, om upplåningen bedrifvits på ett något
annat sätt. Det privata kreditväsendet åter hade ännu ej hunnit få
någon vital uppgift inom landets näringslif mer än i Skottland. I
öfrigt var den nya storindustrien till alldeles öfvervägande del byggd
på eget kapital och utvidgades i hufvudsak endast med stöd af egna
vinstmedel, så att den skada en kreditrubbning kunde medföra
förmodligen ej var mer omfattande än hvad 1810/11 års kris gaf vid
handen. För öfrigt är det en öppen fråga, om ett lands kreditväsende
kan anses så ömtåligt som det länge varit god latin att föreställa sig;
det nuvarande krigets erfarenhet har i stort sedt tydt på en betydligt
mer robust fysik hos kreditorganisationen än någon förut anat.
Englands
kreditsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
