Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Koppornas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sedermera förvärras och få dödlig utgång. Följande
år hemsöktes den nye kronprinsens, hertigen av
Bourgogne, gemål av en svår smittosam sjukdom,
som av madame de Maintenon angavs såsom koppor,
men möjligen var av annan art. Hon avled den 12
februari 1712 och följdes sex dagar senare i döden
av sin man. I början av mars blevo de båda
efterlämnade barnen sjuka och den älste, kronprinsen,
hertigen av Bretagne, dog trots kroppslig kraft och
inkallandet av fem ledamöter av Parisfakulteten i
medicin för konsultation med livmedici, och utan att
dödsorsaken fastställdes. Läkarna använde upprepade
åderlåtningar och medicinska metoder, härstammande
från Galenus’ och arabiska läkares skrifter, vilka
sannolikt ej gjorde någon som hälst nytta. Dessa
tre dödsfall väckte mycken sorg och bestörtning.
Den yngre brodern, hertigen av Anjou, överlevde
sjukdomen och ett »motgift» som han erhållit mot de
diskrediterade läkarnas föreskrifter. Han ärvde tre år
senare kronan efter sin farfar och dog först 1774
såsom Ludvig XV i koppor, varför man håller det
för sannolikt att hans nyssnämnda barnsjukdom ej
var koppor, oaktat möjligheten ej är utesluten;
Voltaire menar att det varit mässling. Däremot var
den sjukdom, som förorsakade denne libertins slut,
typiska koppor. De behandlades med upprepade
åderlåtningar. Läkarnas vanmakt mot kopporna i
Frankrike såväl som i England föranledde en stark
utbredning av den nya metod för koppsmittans
undgående, variolisationen, som hämtats från Orienten.
Det förödande spanska successionskriget kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
